publicerad: 1980
SNORKIARKAT snor1kiarka4t, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
(skämts., tillf.) om grupp (särsk. utgörande styrelse l. överhet) av snorkar. (En man med nyhetsmaterial till en journalist:) Hör och skrif, till samhällsförgörande busokratiens förfall och Habstadianska snorkiarkatets slutliga undergång. Nordström Landsortsb. 263 (1911).
Spoiler title
Spoiler content