[jfr d. sneppe; möjl. ombildning av t. schnepper, till schnappen (se SNAPPA, v.)]
(†) Snäppa .. kallas en liten lucka af järnbleck, som hänges på yttersta ändan af en bäljtätta och öpnar sig, då bäljen nedtryckes, eller blåser, men faller igen vid upgåendet. Rinman(1789). Heinrich(1828).
