SOCK sok4, sbst.1, m.//ig.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. sock; jfr d. sok; eg. bildl. anv. av SOCK, sbst.4 (se SOCKA, sbst.1)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) nedsättande om senfärdig l. slö (mans)person, slöfock, sölkorv. Skall nu ej Hans Larsson vara skyldig att gifva en förklaring?! Har den socken ändå sändt af mitt bref för sent!! VEkelund (1913) hos Werin Ekelund 2: 116.
