publicerad: 1982
SOLIDITET sωl1idite4t l. sω1- l. sol1-, l. 01—, r. l. f.; best. -en; pl. (†) -er (SvLantmät. 1: 94 (i handl. fr. 1695; i bet. 3 slutet), Weste FörslSAOB (c. 1817)).
Ordformer
(-ité 1773—1894. -itet (-itét, -iteet) 1660 osv.)
Etymologi
[jfr t. solidität, eng. solidity, fr. solidité; av lat. soliditas (gen. -ātis), till solidus, solid (se SOLID, adj.)]
1) (numera bl. tillf.) om egenskapen l. förhållandet att vara solid (se SOLID, adj. 1), fasthet (se d. o. 1), massivitet (se d. o. 1). Polhem ESkr. 3: 157 (c. 1705). Så kunna vid en och samma temperatur somliga Kroppar taga så mycket värme åt sig, at de visa sig i Gasform, under det andra ännu behålla sin soliditet. LittT 1795, s. 102.
2) om egenskapen l. förhållandet att vara solid (se SOLID, adj. 2), stabilitet, stadga, styrka, rejäl konstruktion. Rålamb 8: 117 (1691). Huru ståtliga äro icke alla dessa byggnader, som förskriva sig från le grand siècle — vilken soliditet, vilket lugn. Lagergren Minn. 9: 303 (1930).
3) (numera bl. tillf.) om egenskapen l. förhållandet att ha tre dimensioner l. utgöra en solid (se SOLID, adj. 3) figur l. en kropp (se KROPP, sbst.1 5); förr äv.: rymd (se d. o. 6) l. volym l. kubikinnehåll. Rålamb 1: 33 (1690). Som Glas-Perlan .. i förmågo af sin Soliditet, hwilcken egenskap alla kroppar äga .. utestänger til pricka alla andra kroppar ifrån det rum, som hon sielf innehafwer och besitter, så (osv.). Triewald Förel. 2: 107 (1729, 1736). At finna förhållandet mel. höjden och basens diameter af et cylindriskt kärl, hvars soliditet är gifven. Lychnos 1938, s. 375 (i handl. fr. 1802). (Då luftens o. blodets temperatur är densamma, glömmer jag) att jag har en kropp. Kölden framtvingar ett pinsamt medvetande om soliditet; kölden skärper hos oss villan om att äga en personlighet. Hirn Hearn Exot. 2: 163 (1903; eng. orig.: solidity). — särsk. (†) konkretare, om (matematisk) kropp (se KROPP, sbst.1 5 a). (Examinanden) viste sin färdighet uti stereometria så vida, att han .. förstod de corpora eller soliditeter representera och uträkna, som till undervisning tjäna. SvLantmät. 1: 94 (i handl. fr. 1695). Bergklint Sam. 1: 144 (1794).
4) om egenskapen l. förhållandet att vara solid (se SOLID, adj. 4 a, b); särsk.: gedigenhet l. pålitlighet l. djup. RARP 7: 193 (1660). Jag tror icke mitt förra långa bref var uttrycket af annat än en grundlig bottenstämning, som fortfar och tilltager i soliditet. Strindberg Brev 8: 312 (1891). Leopold von Ranke kunde 1824 i en ryktbar ungdomsskrift uppvisa, att Guicciardinis allmänt antagna soliditet (ss. historieskrivare) i mångt och mycket var ett bländverk. Ahnlund i 3SAH LXV. 2: 116 (1955). — särsk.
a) (något ålderdomligt) kunnighet l. lärdom l. grundlighet (i studier); jfr SOLID, adj. 4 a, b α. HdlCollMed. 15/6 1681. (Man) synes .. nu (i undervisningen) vilja förorda en .. ensidighet, där tilltagsen gissningsförmåga och slarf inbjudas att träda i stället för soliditet. PedT 1903, s. 103.
b) om egenskapen l. förhållandet att vara solid (se SOLID, adj. 4 a α, b β) i ekonomiskt avseende, solvens; äv. (i fackspr.) ss. beteckning för (den i procent uttryckta) relationen mellan eget o. främmande kapital i ett företag. HSH 9: 114 (c. 1800). En av de viktigaste detaljerna vid försäljningarna är att klarlägga köparens soliditet. SvSkog. 1024 (1928). Om .. aktieägaren ser att företag A har en soliditet på 50 procent och företag B har 40 procent, så drar han .. slutsatsen att A är bättre än B. SvD 1975, nr 318, s. 26.
c) i fråga om livsföring l. tänkesätt l. sinnelag o. d.: stadga, stabilitet; jfr SOLID, adj. 4 a β, b γ. Altén Schachm. 36 (1798). (C. A. Ehrensvärd) saknade .. hos .. (G. III) det allvar och den soliditet i karakteren, som han fordrade hos en regent. Nyblæus Forskn. I. 1: 298 (1873, 1879). NordT 1931, s. 535. särsk. psykol. om den psykiska processens l. personlighetens (ss. en konstitutionell faktor tolkade) grad av fasthet l. sans l. mognad. Otillräcklig soliditet utgör grunden för de hysteriska rubbningarna. SvLäkSH 45: 487 (1919). Regnér Skolpsyk. 29 (1962). jfr SUB-, SUPER-SOLIDITET.
-UPPLYSNING~020. muntlig l. (vanl.) skriftlig upplysning om företags l. persons soliditet, kreditupplysning. Malmbgt 1894, nr 5, s. 1.
Ssgr: soliditetsupplysnings-avdelning. inom företag o. d.: avdelning som sysslar med soliditetsupplysning. 2NF 27: 1253 (1918).
-byrå. byrå som tillhandahåller soliditetsupplysningar; jfr soliditets-byrå. VL 1905, nr 256 A, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content