publicerad: 1982
SOLOCHVÅR- sω1lokvå3r~ l. sωl1ovå3r~.
Etymologi
[till uttr. sol och vår (se SOL, sbst.1 1 h γ slutet), urspr. i ssgn SOLOCHVÅR-MAN i anslutning till ett åtal mot den man som insatte annonsen 1916, anförd under SOL, sbst.1 1 h γ]
ss. förled i ssgr betecknande ngn som ägnar sig åt sol och vår l. ngt som utgör l. tillhör l. sammanhänger med sol och vår (se SOL, sbst.1 1 h γ slutet).
Ssgr (ngt vard. Anm. Ssgrna skrivs äv. sol- och vårbedrägeri l. sol- och vår-bedrägeri, stundom äv. sol och vår bedrägeri l. sol-och-vår-historia l. sol och vår-historia osv.): SOLOCHVÅR-ANNONS. annons införd ss. ett led i försök till sol och vår. SvD(A) 1932, nr 190, s. 2. —
-BRANSCH. om den ”bransch” av bedrägerier som består av solochvårbedrägerier. SvD(A) 1929, nr 48, s. 8. —
-MAN. man som utfört ett l. flera solochvårbedrägerier, äktenskapssvindlare l. dyl.; äv. oeg. l. bildl., om man som med hjälp av sitt utseende o. d. söker övertyga kvinnor om ngt. DN(A) 1916, nr 70, s. 10. Vi kvinnor äro skeptiska mot politiska sol- och vårmän. SvD(A) 1935, nr 277, s. 10. Sol och vårmännens egendomliga .. förmåga att kunna väcka och vinna medelålders kvinnors kärlek. Hammenhög Svar 40 (1941). UrDNHist. 3: 411 (1954). —
Spoiler title
Spoiler content