publicerad: 1982
SOMLIG som3lig2, pron, -t; pl. -a (Mat. 16: 14 (NT 1526) osv.), äv. (numera bl. arkaiserande) -e (G1R 1: 124 (1523; enl. senare avskrift), OPetri Tb. 55 (1525), Lundell (1893)). ((†) n. pl. =, Job 28: 6 (Bib. 1541), Swedberg Gr. 17 (1722)).
Ordformer
(sombl- 1523 (enl. senare avskrift), 1525—1770. soml- (sz-) 1524 osv. suml- 1546. såmbl- 1666. såml- 1564—1628)
Etymologi
[fsv. sumliker, somliker; jfr fnor. sumligr; sannol. av mlt. somelīk, somlīk, sumlīk o. d., motsv. fht. sumalīh; avledn. av stammen i SOMMA]
I. i adjektivisk anv.
1) i pl.: en del, vissa, några; särsk. motsatt: andra l. ett upprepat somliga; förr äv. föregånget av best. art.: vissa av de (osv.). G1R 1: 124 (1523). Effter thet Gwdh .. haffwer teckts welsignadt migh, på min högha ålder, medh fem små och somblige späde barn. L. Paulinus Gothus (1633) i KyrkohÅ 1901, s. 218. De som föllo i wattnet (under en attack mot ryssarna) simma i dammen och krypa alla upp, och de somliga blesserade kunna ock gå sin wäg. KKD 12: 388 (1748). Är Bruket i inbördes strid, så at man skrifwer somliga slägt-ord med ä äller å, och de andra, af samma rot och slägt, med e äller o; så är dumhet å färde. Brunkman SvGr. 104 (1767). Idealisterna hafva en oerhörd förmåga i att tysta ner — somliga saker. Strindberg NRik. 69 (1882). Hos somliga moderna författare. (Elfstrand o.) Gabrielson 133 (1945).
2) i sg. (framför kollektiver l. abstrakter l. ämnesnamn): en del, viss. Somligh frucht är snarmogen, (brådh) somlig seenmoghen, somlig warachtigh. Schroderus Comenius 118 (1639). Han stack aldrig under stol med sina åsigter, hur fria, ja t. o. m. radikala de kunde förefalla somligt folk. Skarstedt Pennfäkt. 166 (1897). Somlig blindhet börjar så, att den ögonsjuke ser en ljus ring med en mörk punkt i midten, där han intet ser. Ternstedt Hjärta 18 (1899). Motiv, besläktade med somlig franzénsk och wirsénsk diktning. Vetterlund Skissbl. 280 (1907, 1914). SvHandordb. (1966).
II. i substantivisk anv.
1) i pl.: en del, vissa, några; särsk. motsatt: andra l. ett upprepat somliga.
a) om personer; äv. i uttr. somliga andra (jfr I 1); äv. dels med obestämdare anv. (utan partitiv bibet.): vissa personer l. människor, dels (se β) med bestämdare syftning. G1R 1: 276 (1524). Sadhe .. (Jesus) till somligha som tröste på sigh sielffwa ath the woro retferdughe, och försmådde andra, thenne liknilsen, Två män (osv.). Luk. 18: 9 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). Schroderus Liv. 609 (1626: somblighe andre). Warandes .. somblige, som afhålla sig från wissa arbeten om torsdagen. KulturbVg. 1: 121 (1732). (Geijers) affall .. prisades af somliga, klandrades af andra och betraktades af de fleste med .. frågande blick. Wennerberg 2: XIX (1882). Gullberg Terzin. 54 (1958). — särsk.
α) i ordspr. Wij få intet alla till Hofwa rijda, det skall och somblige Säcken bära. Celsius Ordspr. 1: 514 (1708). Somliga sparkar lyckan i ändan. Granlund Ordspr. (c. 1880). Somliga vill ha gröt och mjölk, och somliga vill ha mjölk och gröt, därför blir all mat äten och alla flickor gifta. Holm Ordspr. 304 (1964).
β) (vard.) oeg., med bestämd syftning: vissa bestämda (men här ej namngivna). Leonato. .. Jag will bli hörd. Antonio. Och skall; ty annars skola somliga / Få känna det som swider. Hagberg Shaksp. 2: 102 (1847). Hon passade genast för honom, bättre än somliga andra! Arnér Verkl. 34 (1965).
b) i annan anv. Blifve .. en part af .. (dyrt inköpta utländska) varur .. liggiandes oföryttrade itt, tu, än somblige try år bort åth. RA I. 1: 641 (1559). Huru mångahanda äre Sacramenten? Tweggiehanda. Somlige höra til thet Gambla, somblige til thet Nyja Testamentet. Swebilius Cat. 2: 76 (1689). Dalgångar, somliga trånga och korta, några breda och långa. Lagerlöf Holg. 2: 270 (1907).
2) i sg.
a) (†) i m., om person: en, någon. Somlig tijgher therfore at han icke kan forswara sich, somlig tijgher och wactar vppå sin tijd. Syr. 20: 6 (öv. 1536; Bib. 1541: Somlighe tiya).
b) i n. sg.: en del; vissa ting l. saker. I somligt är han rätt okunnig, i vissa ting l. saker l. stycken är han rätt okunnig. Hon bar plagg och snitt på sig från alla åldrar: en del tungt, en annan del lätt; somligt brokigt, annat åter enkelt. CFDahlgren 5: 204 (1833). Allihop skrattade, det minns jag så fruktansvärt tydligt. Jag kan höra det än! Det är lustigt vad somligt kan bita sig fast. Gustaf-Janson KärlekDec. 274 (1959).
Ssgr, se somligstädes.
Spoiler title
Spoiler content