SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SOMLIGSTÄDES som3lig~stä2des, äv. SOMLIGSTÄDS som3lig~stä2ds l. ~städ2s l. (ngt vard.) SOMLIGSTANS som3lig~stan2s l. (vard., föga br.) SOMLIGSTÄNS som3lig~stän2s; förr äv. SOMLIGESTÄDES l. SOMLIGESTÄDS l. SOMLIGESTADS o. d. (äv. skrivet i två ord), adv.
Ordformer
(sombli- 1725. somblig- 1575—1658. sombliga- c. 1720. somblige- 1524—1710. somel- (sommel-) 1648—1658. somlig- 1639 osv. somlige- 1551—1765. — -staans 1678. -stans 1648—1973. -stedes 1556—1658. -steds (-dtz) 1575—1621. -städes (-dh-) 1593 osv. -städs (-dz) 1551—1906, 1943. -stäns 1943. — i två ord: sombliga städes 1705. somblige stadz 1553. somblige städes 1623—1682. somblige stædz 1524. somlige stans 1702. somlige stas 1580. somlige städes 1702—1735)
Etymologi
[fsv. sumlikastads, sv. dial. somlistass, somlistans; av SOMLIG o. STAD (med avs. på senare leden jfr ALLESTÄDES)]
på somliga ställen l. (i sht) orter l. platser (se PLATS, sbst.1 2); i vissa trakter. G1R 1: 231 (1524). Uthi Skougen .. finnes een stoor Steenmur, af stoore Gråsteenar uplagdh, uthi een ring kring om ett bärg, sombligestädes nederfallen. RannsaknAntikv. I. 1: 37 (1672). I ordet stolsfot uttalar allmogen somligstädes i st. f. ls ett slags ”sje”-ljud. Lundell Rättstafn. 23 (1886). (Swedenborg) beskrifver (de strimmiga) kropparnas striæ (dvs. märgsträngar) och deras somligstädes radierande, annorstädes tvärgående och på ännu andra ställen sneda eller böjda förlopp. Ramström CorpStriat. 12 (1912). Allestädes möter man växlande kombinationer av två eller flera näringsfång, bland vilka somligstädes en, annorstädes en annan intar ledande ställning. Hasslöf SvVästkustf. 17 (1949). — särsk. (numera mindre br.) i skrift: på somliga l. några ställen. Schroderus Os. III. 2: 88 (1635).
Spoiler title
Spoiler content