SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SOPOR 4por, r. l. m.; best. -n.
Etymologi
[av lat. sopor (djup) sömn; till roten i SOVA. — Jfr SOPIERA, SOPORATIV, SOPORIFER, SOPORIFIK, SOPORISK, SOPORÖS]
med. djup medvetslöshet l. dvala (se DVALA, sbst. 2) som endast kan hävas gm starka retningar; jfr KOMA, sbst.2, LETARGI 1, SOMNOLENS. Lund SvarVetA 5 (1774). Fortfar yrseln och soporn (vid influensa), sjunka krafterna alltmera. TLäk. 1833, s. 180.
Spoiler title
Spoiler content