SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1982  
SORBAT sorba4t, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr t. sorbat, eng. sorbate; till SORBERA medelst den i kemiska namn vanliga ändelsen -at]
(i fackspr., i sht kem.) gm sorption upptaget ämne, sorberat ämne. TMatFysKemi 1922—23, s. 25. TNCPubl. 43: 340 (1969).
Spoiler title