SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SOTNJA sot4nja l. med mer l. mindre genuint ry. uttal, äv. (numera föga br.; se anm. nedan) SOTNIA sot4-nia, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Estlander 11Årt. 3: 2 (1923) osv.) l. -er (SvT 1852, nr 178, s. 3, osv.; äv. att hänföra till sg. sotnje l. sotnie (se nedan)); äv. (numera föga br.) SOTNJE sot4nje l. (se anm. nedan) SOTNIE sot4nie, r. l. m. l. f.?; best. -en; pl. -er (se ovan). Anm. Formerna med -i- kan äv. uppfattas ss. bl. skriftformer representerande uttal med -j-.
Ordformer
(-nia 18911939. -nie 1901 (: kosacksotnie). -nier, pl. 18521936. -nija 1914. -nja 1923 osv. -nje 18901917)
Etymologi
[jfr t. sotnie, eng. sotnia; av ry. sotnja, eg.: ett hundratal, till sto, hundra (gen. sot), till samma ieur. rot som lit. šimtas, lat. centum, gr. ἑκατόν, alla med bet.: hundra, o. HUNDRA. — Jfr SOTNIK]
1) (om ä. förh. i Ryssl.) underavdelning inom dels streltserarmén, dels kosacktrupperna (o. lantvärnet) vid ryska armén före revolutionen 1917 (svarande mot skvadron inom det reguljära kavalleriet). SvT 1852, nr 178, s. 3. Sotnje .. (dvs.) kompani vid kosacktrupperna och landtvärnet. Ekbohrn (1904). Ni minns .. hur det var år 1906 i Hälsingfors ... Den finska polisen stod vanmäktig .. Då kom plötsligt en sotnija kosacker, och inom en timme existerade det röda gardet icke mer. Hedin 4Tal 100 (1914). (Vi) hade .. ett stycke utanför Vasa stads .. område en rysk kyrka ... Likaså representerades riket och dess makt av en sotnja kosacker. FinT 1923, 2: 161. Så snart ordningen blivit återställd kröp vår platsadjutant fram .. och meddelade mig att tvenne sotnjor orenburgska kosacker genast skulle anlända för att upprätthålla ordningen. Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 351, s. 12. 2SvUppslB 26: 1055 (1953). Streltserna (var) indelade i sotnjor under sotnikers befäl. SAOBArkSakkSvar (1981).
2) [efter ry. tjornaja sotnja, urspr.: skråsammanslutning inom lägre köpmanskretsar] i uttr. svart sotnja, om var o. en av de monarkistiska sammanslutningar l. grupper som i Ryssl. mellan åren 1905—17 (äv. med våldsmedel) sökte bekämpa revolutionära o. liberala rörelser i det ryska samhället; ofta i pl. (stundom äv. i sg. best., sammanfattande), om dessa sammanslutningar l. grupper. (Den ryske premiärministern Witte) måste .. lämna friare händer åt Durnovo och de pålitlige generalerna, i viss mån äfven åt ”ryska folkförbundet”, de ”sant ryske männen”, de ”svarta sotnierna”, m. fl., som tillställde nya pogromer mot judar och socialister. 2NF 23: 1497 (1916). Hemliga angivare, oansvarig polisprovokation, svarta sotnjor, pogrom: ingenting ryggade han (dvs. Nikolaj II) för, blott han ej personligen behövde se sina offer. Estlander 11Årt. 3: 2 (1923). Svarta sotnjan, namn på reaktionära hemliga organisationer, som efter 1905 med myndigheternas goda minne anstiftade pogromer, politiska mord etc. 3NF 18: 142 (1933). Över en ödslig stäpp fortsatte jag till Odessa. En olycksbådande tystnad rådde i Svartahavsstaden (i början på år 1906), behärskad som den var av ”svarta sotnierna” eller ”Ryska männens orden”. Olzon Nevinson Vittne 128 (1936).
Spoiler title
Spoiler content