publicerad: 1983
SPECIFICERA spes1ifise4ra l. spesi1-, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. SPECIFIERA spes1ifie4ra osv., v. -ade (G1R 29: 736 (1560: specificeredt, sup.) osv.) ((†) pr. sg. akt. -er UUKonsP 2: 54 (1637), GävleTb. 145 (1652); pass. -es RA II. 2: 277 (1617); p. pf. -ert RARP 2: 197 (1635: Specificirte, pl. best.)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(speci- 1560 osv. spesi- 1621. spetci- 1679. -ficera 1560 osv. -fiera 1658—1940 (: specifierbara, pl.))
Etymologi
[jfr t. spezifizieren, fr. spécifier; av mlat. specificare, av species (se SPECIES), o. -ficare, göra l. orsaka l. åstadkomma, svagtonig bildning till facere (se FACIT); samhörigt med SPECIFIK, adj. — Jfr SPECIFIKANT, SPECIFIKATION]
1) post för post l. punkt för punkt o. dyl. l. en o. en l. i detalj l. enskildheter ange (ngt); ange l. gå in på de olika posterna osv. l. detaljerna l. enskildheterna i (ngt); ss. enskild post osv. ange l. förteckna (ngt); i sht förr äv. allmännare, dels: exakt l. precist l. närmare ange (ngt), dels: beskriva l. berätta (ngt) i detalj l. utförligt, dels liktydigt med: räkna upp l. (vid namn) nämna (ngt); ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Specificerad räkning. Specificera sina utgifter. G1R 29: 736 (1560). Att alt här (dvs. i konungaförsäkringen) specificera och författa alle particulariteter, wore att göra een heel book. RARP V. 1: 219 (1654). Iag haar fulle specificerat en hop nija tiender wti ett breff iag haar skreffuit farkiär till. Ekeblad BrClEkeblad 155 (1654). Grefwe Gabriel har låfwat sigh wela bethala, men han har inthet specificerat någon tidh. RARP V. 2: 156 (1655). Desse åfwan specificerade Höge och Förnähme Herrar och Män. Rålamb 8: a 4 b (1691). De fläste af oss (lärare vid Åbo akademi) hafva .. ej specificerat lections-ämnet för hvar dag. Porthan BrSamt. 1: 69 (1783). God' herrar, glöm inte, wid tid och tillfälle, att specificera att jag är en åsna. Hagberg Shaksp. 2: 109 (1847). Af bestämda, specificerade stadganden .. gifver .. (G. I) intet annat än det stränga förbudet för furstarne att sälja .. någon del af sina förläningar. Forssell Hist. 1: 52 (1869). Ni har hvarenda summa noggrant specificerad här på sidan 63. Janson CostaN 1: 19 (1910). Grosshandlarn har nog sina goda sidor han också. Det tycker Lotta. Inför frun specificerar hon dem inte närmare. Hedberg DockDans. 45 (1955). — jfr UPP-SPECIFICERA o. O-SPECIFICERAD. — särsk.
a) (†) med indirekt obj.: (för ngn) räkna upp l. närmare gå in på (ngt). Jag will intet specificera Er alla de incommoditeterne. Dalin Arg. 1: 280 (1733, 1754).
b) (tillf.) i förening med refl. pron. o. resultativ predikatsfyllnad: (i sin framställning) syssla med detaljer l. preciseringar l. dyl. till dess att man blir sådan l. sådan. I ingen bok finner man sådana slående uttryck för de stora naturlagarne i själslivet som i Bibeln, och när man i en profan framställning analyserat och specificerat sig trött, träder ovilkorligen upp i minnet något af Bibelns enkla uttryck. Verd. 1887, s. 105.
2) [eg. specialanv. av 1] till sin art bestämma l. i arter indela (ngt) l. med avs. på arten hänföra (ngt till ngt); numera bl. allmännare: karakterisera l. ge kännetecken på (ngt); jfr 3. (Demonstratorn) skall .. specificera om hösten alla wäxter, som i orangeriet insättas och räkna krukorne. Linné Bref I. 1: 214 (1753); möjl. i stället till 1. Grubbe FilosOrdl. (c. 1845). Onkel sammanfattar i sig både farbroder och morbroder, och mången gång, t. ex. vid öfversättningar från främmande språk, möter det svårighet att specificera uttrycket till ettdera. Tegnér HemOrd 23 (1881). Det är mycket svårt att närmare specificera denna äkta italienska parfym. Adelsköld Dagsv. 4: 36 (1901). — särsk. (numera föga br.) vinna äganderätt (till en sak) gm specifikation (se d. o. 2 a). Schrevelius CivR 2: 59 (1847).
3) (numera mindre br.) med saksubj.: göra specifik, konstituera (ngt); jfr 2. At något arsenicaliskt väsende skulle vara i koksaltet, som specificerar dess syra, och skiljer henne ifrån andra syror, är väl de mästa Chemisternas tanka. Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 109 (1765). (A. J. Retzius) tror sig hafva funnit .. at det icke blott är beståndsdelarne och deras arithmetiska förhållande, som specificerar Stenarten, utan äfven och lika så hufvudsakeligen föreningssättet. LittT 1797, s. 64.
Ssg (till 1): SPECIFICERINGS-KOLUMN. i sht bokför. kolumn för införing av specificera(n)de uppgifter. Sillén BokförMet. 1: 79 (1915).
Avledn.: SPECIFICERBAR l. SPECIFIERBAR 10032, äv. 01032. (-ficer- 1877 osv. -fier- 1940 osv.) till 1, 2: som kan specificeras. Af andra ej så noga specificerbara skäl. Laurén Minn. 117 (1877). Av för oss okända eller icke specifierbara orsaker. Bonnier o. Tedin BiolVar. 42 (1940). Vårt näringsliv, våra industrier, militäryrket och åtskilliga andra, här icke specificerbara utbildningsvägar. TSvLärov. 1942, s. 289.
Spoiler title
Spoiler content