SPERMO- spær1mo- l. -mω-.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. o. nylat. spermo-; av gr. σπερμο-, (t. ex. i σπερμογόνος, som alstrar säd), ssgsform till σπέρμα, frö, säd (se SPERMA)]
Ssgr [i allm. med motsvarigheter i t., eng., fr. o. nylat.] (fysiol.): (2) SPERMO-GENES1004. fysiol. = spermio-genes. Sundberg (1926). —
(2) -GON -gå4n, n.; best. -et; pl. = (VäxtLiv 2: 602 (1934) osv.) l. -er (BotN 1877, s. 147, osv.); l. -GONIUM -gå4nium, l. —302, l. -GONIE -gå4nie, l. —302, förr äv. -GONI -gå4ni, n.; best. -iet; pl. -ier. (-gon 1877 osv. -goni 1856. -gonier, pl. 1856 osv. -goniet, sg. best. 1863 osv. -gonium 1928 osv.) [med avs. på senare ssgsleden jfr KARPO-GON o. OO-GON] bot. hos vissa kryptogamer (särsk. alger, lavar o. rostsvampar): cell l. behållare vari en l. flera spermatier (se spermatie 1, 2) bildas; särsk. dels (o. numera i sht) hos rödalg, liktydigt med: spermatangium, dels hos svampar, liktydigt med: pyknid, pyknium. BotN 1856, s. 17 (hos lav). SvUppslB (1935; hos rödalg). Ursing SvVäxt. Krypt. 296 (1949; hos rostsvamp). —
(1) -LIT -li4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er. [senare ssgsleden av gr. λίϑος, sten (se lito-)] med. konkret, om grusbildning i sädeskanalerna. NF (1890). —
