SPETSGATTER spet3s~gat2er, äv. SPITSGATTER spit3s~gat2er l. SPIDSGATTER spit3s~gat2er l. med d. l. nor. uttal, r. l. f.; best. -n; pl. -ttrar.
Ordformer
(spets- 1957 osv. spids- 1967. spits- 1935—1953)
Etymologi
[av nor. spissgatter (l. d. spidsgatter), förleden av spiss (resp. spids), spetsig (se SPETS, adj.), senare leden till gatt (resp. gat), akter (se GATT)]
sjöt. (variant av kosterbåt utgörande) spetsgattad segelbåt av norskt l. danskt ursprung (som tillhör kosterbåtstypen); numera vanl. allmännare: spetsgattad segelbåt. SvUppslB 25: 939 (1935). I Råås .. hamnbassäng låg spetsgattern Jolanta II. Siwertz Tråd. 185 (1957).
