[sv. dial. spikke, spege, n.; jfr nor. dial. spike, n. (i uttr. vera i spike, vara spicken); av SPICKE-resp. SPEKE-;möjl. dock delvis äv. till SPICKA, v.1]
1) (utom om ä. förh. numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = SPICKE-MATl. -KÖTTl. -FISKl. -LAXo. d.; äv. närmande sig bet.: tillståndet att vara spicken; äv. i mer l. mindre utpräglad adjektivisk anv.: spicken (l. närmande sig adverbiell anv.: i tillståndet att vara spicken, i spicket tillstånd); i sht med starkare l. svagare prägel av ellips av ssg(r) med SPICKE-resp. SPEKE-.Then lax han scriffver um vill K. M. haffve 200 speke. G1R 25: 291(1555). Vndfly groff spijs som spiki är. BOlavi 23 b(1578). Then är icke mykit til wittet, som äter sin maat j spiki. SvOrds. C 4 b(1604). Jag (hade) så crudelt hungrat, warandes utan bröd och dricka på 4:de dagen, utan kokesmat, utan supesmat, allenast litet speke renkött, den min maga eij kunne fördraga älr förtära; .. kom jag omsider till prestgården (i Lycksele) och fik mat. Linné Skr. 5: 64(1732); möjl. ssg. Detta (saltade, rökta o. torkade) Köttet kan brukas af, om winteren at äta som annat kallt kött, och om sommaren at äta spicke. Warg Bih. 32(1765). 10 à 12 giäss kunna .. wähl och försichtigt giödde och rökade till spicke medföllja. HdlÅgerupArk. 22/7 1790.Mitt matförråd blef .. rikeligen försedt med speke, eller kall mat. Wingård Minn. 11: 62(1849). Fårkött hängdes .. på tork till speke. Suneson GGrund 91(1926).
2) [jfr sv. dial. speke i uttr. röka l. dansa speke, suga på pipan utan att ha den tänd, resp. dansa utan musik; sannol. utgående från bet.: (liksom i fråga om spicken mat) med ofullständig l. primitiv tillredning o. d., på ofullständigt sätt] (†) ss. adv., i uttr. svära speke, svära tyst l. mellan tänderna. Gemenligen svuro .. (pojkarna) med sammanbitna tänder, hvilket kallas att svära kallt eller ”speke”. Cavallin Kipling Gadsby 215(1897).
