SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPINGA spiŋ3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (TIdr. osv.) ((†) -ar Månsson Ört. 334 (1628: Beenspingar); -er Månsson Åderlåt. 106 (1642)).
Etymologi
[sv. dial. spinga; till SPINGA, v.]
(i vissa trakter) (liten l. kort) trästicka; splitter l. flisa o. d.; jfr SPINGRA. At vthdraga Jern och Spinger aff Såår. Månsson Åderlåt. 106 (1642). Hvarje led (av ett metspö) består af sex sammanfogade spingor af bambu. TIdr. 1882, s. 195. LoW (1911).
Ssgr, se spinga, v. ssgr.
Spoiler title
Spoiler content