SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPINKA spiŋ3ka2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. spinka; till SPINK, sbst.2, l. SPINKA, v.]
(i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) späntad (späntat) träflisa l. stycke späntved l. tunt vedträ; i sht i pl.; jfr SPINK, sbst.2 GBergman i ANF 56: 217 (1942; angivet ss. sydlig provinsialism). Ingers SprLund 118 (1957).
Spoiler title
Spoiler content