publicerad: 1985
SPRÅKA språ3ka2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. SPRÅKE språ3ke2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(språka 1953 (: språkor, pl.) osv. språke 1908 (: språkar, pl.) osv.)
Etymologi
[av ovisst urspr.]
(föga br.) i fråga om flottning: till styv bom (språkbom) använd tvärslå infälld i bommens stockar l. medelst sinkor (se SINKA, sbst.3 3) fasthållande dessa. Ekman SkogstHb. 124 (1908). 2SvUppslB 27: 80 (1953).
Ssgr (föga br.): SPRÅK-BOM. styv bom (se bom, sbst.1 2 a ε) vars stockar förenas medelst språkor. Ekman SkogstHb. 120 (1908). 2SvUppslB (1953). —
Spoiler title
Spoiler content