SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPRÄKA, v.; anträffat bl. dels i inf., dels i ipf. -te (HovförtärSthm 1672 A, Verif. 101 (: frÿspräktes, pass.)), dels ss. vbalsbst. -NING (HovförtärSthm 1672 A, Verif. 93 (: frijspräkningen, sg. best.)).
Etymologi
[av (m)lt. spreken (som dock ej anträffats i motsv. anv.) l. (mh)t. sprechen, tala o. d., äv.: förklara l. utse (ngn till ngt) (se SPRÅK). — Jfr ANSPRÄKERSKA, FÖRSPRÄKARE, STORSPRÄKANDE, STORSPRÄKERI]
(†)
1) anställa (gesäll). De mästare, som önskade antaga gesäller i arbete, eller, som det hette på hantverksspråket, spräka gesäll, fingo anmäla detta hos ämbetets ålderman. Hansson SkomYrkH 82 (1919).
2) förklara (lärling) utlärd (till ngt); i ssgn FRI-SPRÄKA (Såsom Hans Kongl. Maÿ:tz Puukslagare drängh Mathias Willman nu utlärdt hafwer, så at han efter wanlig ordning .. bör frispräkaz .. (skall anordnas) en collation .. widh frijspräkningen. HovförtärSthm 1672 A, Verif. 93. Morianen Mathias Willman frÿspräktes til Pukslagare. Därs. 101).
Spoiler title
Spoiler content