SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPÅNTA spon3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[sv. dial. spånta; ombildning av SPÄNTA, v.1, under påverkan av SPÅN, sbst.1]
(numera föga br.)
1) spänta (stickor o. d.). Björkman (1889). Männen .. spåntade stickor, hvässade räfspinnar. Lagerlöf Jerus. 1: 242 (1901).
2) spåntäcka l. spånslå (ngt). Han (hade) spåntat och tjärat taket på sockenkyrkan. Dixelius-Brettner Prästd. 123 (1920).
Särsk. förb.: SPÅNTA UT10 4. (numera föga br.) till 1: spänta till (stickor o. d.). Har man .. spåntat ut några pärtor och lagt i ryggsäcken, så har man alla gånger möjlighet att få nattelden i gång. Edström Mossgrönt 31 (1950).
Avledn.: SPÅNTARE, m. (†) till 2, = spån-slagare. (Lat.) Tegularius .. (sv.) Tegelslagare, spåntare. Ekblad 393 (1764).
Spoiler title
Spoiler content