publicerad: 1986
SPÄNST spän4st, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
1) motsv. SPÄNSTIG 2, äv. 2 a: elasticitet; anträffat bl. mer l. mindre pregnant (motsatt: slapphet o. d.), särsk.: god (fjädrande) elasticitet l. svikt, spänstighet (se d. o. 1). Det är mera spänst i en osliten än i en sliten (garn-)fiber. STSD(A) 1933, nr 274 A, s. 7. Så kommer den dag, då musklerna återfått sin spänst och ryggen blivit rak. Langlet Ung. 445 (1934). När frisören gör Er uppmärksam på, att håret börjar förlora sin ungdomliga spänst och börjar glesna, då är det på tiden att Ni skaffar Er en flaska Azymol-Stimulus. DN(A) 1934, nr 265, s. 30. Springer .. (en vävnad som skrynklas till med handen och sedan släpps fri) ut igen och bildas inga veck, anses den vara skrynkelfri eller besitta spänst, som man säger. HantvB I. 8. 1: 23 (1939). Spänst .. (dvs.) förmåga .. att ge snabb och stor elastisk deformationsåtergång när belastningen upphör. TNCPubl. 76: 159 (1981).
2) motsv. SPÄNSTIG 3: spänstighet (se SPÄNSTIGHET, sbst.1 2); svikt; äv.: fysisk vitalitet, god vigör. Fysisk spänst. Han gick med spänst i stegen. Vår kropp har spänst, och eld vår själ, / och allt vårt mål är — Sveriges väl. Levin Knopp. 24 (1908). Ni ha vackra flickor i Sverige .. Det är spänst och stil över dem. UNT 1927, nr 9607, s. 7. En .. antaglig orsak till ungdomens större spänst nu för tiden, slutar professorn, är att intresset för idrotten ökat med åren och att idrotten numera ledes på ett så klokt sätt. SvD(A) 1935, nr 252, s. 3. I den inledande .. artikeln .. berör författaren .. (i Illustrierte Zeitung) den fantastiska spänst, som utmärker den 80-årige jubilaren (dvs. G. V). Därs. 1938, nr 160, s. 14. Ögonvittnen, som sett kapten Schmitt .. ha lagt märke till hur han gick vid ledarelefantens sida utan sin vanliga spänst i stegen. Ruin Drömsk. 43 (1951). — jfr SKIT-, UNGDOMS-SPÄNST.
3) bildl., motsv. SPÄNSTIG 4, särsk. 4 b: egenskapen att föra tanken till fjädrande spänning o. d., egenskapen att vara spänstig. Karlstad har som sig bör hedrat sin grundläggare med en staty — denna Christian Erikssons skapelse med dess spänst av värjklinga är f. ö. en av vårt lands allra bästa bronsgubbar. TurÅ 1941, s. 221. Linjeföringen och teckningen av detaljer (i gravkistans ornamentik) röjer en säker hand och en artistisk elegans .. Men å andra sidan finns här ingenting av den rörliga spänst, med vilken de kamplystna djuren på t. ex. .. Sundbyhällen söka bryta sig ut ur snärjverket. Fornv. 1945, s. 31.
4) bildl., motsv. SPÄNSTIG 5: egenskapen att vara spänstig, spänstighet (se d. o. 4), (andlig l. intellektuell) rörlighet l. anpassningsförmåga l. vitalitet. Fogelqvist Minn. 175 (1930). Tankarna kravlade sig fram utan spänst och energi, man gäspade och dåsigheten låg tung. Clayhills Vi 16 (1938). Om det var hennes fräcka lugn eller den sinnets spänst, som hon otvivelaktigt besatt eller om det var något annat, faktum är, att Bo kom på sig med att längta efter Maj Rydéns själ. Hedberg VackrTänd. 281 (1943). (I E. Ingers bok Bonden i svensk historia) finner den historiskt intresserade en på det hela taget modern och vederhäftig framställning, skriven med en andlig spänst som är beundransvärd, i all synnerhet när man vet att förf. är i det närmaste åttio år. Rig 1949, s. 191. När .. (Selander) skildrar sina äventyr i svensk natur får hans stil lätthet, spänst och elegans. Hedberg i 3SAH LXVI. 2: 244 (1957).
Ssgr (i allm. till 2): SPÄNST-BEVARANDE, p. adj. som bevarar (l. syftar till att bevara) spänsten. IdrBl. 1924, nr 83, s. 4. —
(2, 4) -BÖNA. (vard.) kvinna som besitter fysisk l. psykisk spänst l. bådadera. MorgP 1950, nr 220, s. 4. —
-FENOMEN. fenomen (se d. o. 3 slutet) i fråga om spänst, spänstighetsfenomen. Upsala(A) 1929, nr 121, s. 6 (om höjdhoppare). Kungsleden är en led för vanligt folk, de som inte är spänstfenomen och inte vill släpa tält på ryggen. TurÅ 1945, s. 90. —
(2, 4) -FLICKA. (mera tillf.) flicka med spänst, spänstig flicka; särsk. till 2. TurÅ 1957, s. 124. —
-FULL. (mindre br.) full av spänst, spänstig. SvD(A) 4/2 1929, s. 13. Ahlberg o. Lundquister Fåg. 64 (1936). —
-GYMNASTIK. särsk. om motionsgymnastik under 1940-talet, som Svenska gymnastikförbundet initierade o. drev propaganda för (bl. a. gm utdelande av märken l. diplom) i syfte att förbättra svenska folkets spänst o. kondition (ss. en beredskapsåtgärd). Spänstgymnastiken slår an i Upsala. Två nya avdelningar starta. UNT 21/10 1940, s. 10. —
-MÄRKE. om märke (se märke, sbst.1 2 e α β') som medlem i gymnastikförening erhåller efter att ha deltagit i ett visst antal övningar i motionsgymnastik (särsk. om lejonformat sådant märke utdelat (under spänstgymnastikens tid) av svenska gymnastikförbundet, lejonmärke); äv. (allmännare): märke erövrat efter avlagt l. avlagda spänstprov. (På) ”Hälsolägret” vid Flottsund .. (avlägges) prov för spänstmärket. Upsala(A) 1935, nr 177, s. 7. DN(A) 1940, nr 266, s. 18 (om lejonmärke). (Gymnastikföreningen) Lunna Pågars spänstmärke fick Sven Eriksson samt samma märke med två stjärnor tilldelades Sven Lindgren. LD 1960, nr 292, s. 2. —
-PROPAGANDA. (i sht förr) Den svenska gymnastikens spänstpropaganda är ett nytt uttryck för den gymnastiska framåtanda som under Lingiaden tog sig så många vackra uttryck. DN(A) 1940, nr 266, s. 18. —
-PROV. prov varmed ngns spänst mätes (i tävling med andra), prov i spänst l. spänstighet. Erixon SthmHamnarb. 136 (1949). SvD(A) 1963, nr 327, s. 18. SAOL (1973). —
-ÖVNING. (sport)övning som syftar till att träna upp l. förbättra (l. vidmakthålla) spänsten. Östergren (1944).
Spoiler title
Spoiler content