SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2011  
UNGDOM 3~dωm2, r. l. m. l. (ngn gg) f.; best. -en; pl. (i bet. 3) -ar, äv. (numera bl. tillf.) =.
Ordformer
(ungdom (v-, w-, -gh-, -hm) 1526 osv. ungdomb (v-) 16121708 (: Ungdombs planta). ungedom (w-) 15491679)
Etymologi
[fsv. ungdomber; jfr fd., d. ungdom, mlt. juncdōm; avledn. av UNG, adj.]
1) motsv. UNG, adj. 1: egenskapen l. förhållandet att vara ung; särsk. med tanken riktad på dels den livsbejakelse l. fräschör l. sundhet o. d., dels den naivitet l. impulsivitet l. bristande erfarenhet o. d. som anses kännetecknande för en ung människa; äv. dels (motsv. UNG, adj. 4) i mer l. mindre bildl. anv., dels med bibegrepp av l. utan klar avgränsning från 2. Th(e)m wntes lijff for ther(es) wngdom skul. OPetri Tb. 107 (1526). Vngdom och wisdom fölies säldhan åth. SvOrds. C 7 b (1604). För hans ungdom eller ringa förfarenhet, eller andra omständigheters skul. PH 1: 205 (1720). Att ungdomen, om den är ett fel, dock går bort med åren, kullkastade ju icke regeln, att ungdomen nu var ett lyte. Strindberg Hafsb. 52 (1890). Hans ansikte var vekt och hade ännu kvar sin ungdom. Lagerkvist EvigLeend. 71 (1920). Glädjen (hos pojkarna) var inte att ta miste på, den nymornade livslusten som inte hade annan orsak än deras egen ungdom och den klara morgonens friska gensvar. Gyllensten Grott. 189 (1973). Ingen av de mer än 200 flytande ekipage som söker sig till Vaxholm idag kan skryta med ungdom. DN 7/9 1993, s. 2. — jfr PUR-UNGDOM. — särsk. (med anslutning till 3) i sådana uttr. som vara ungdomen själv, vara ung till sinnet l. utseendet, inte vara ngn ungdom, (gott o. väl) ha passerat ungdomsåren. Biskop Thomas var ej någon ungdom längre. KyrkohÅ 1932, s. 28. Plötsligt fyller denne framstormande tonsättare 60 år .. (Han) är fortfarande ungdomen själv. DN 30/10 2002, s. B10.
2) om den period i en människas liv som följer på barndomen (se BARNDOM 2) o. föregår vuxenlivet, ungdomstid l. ungdomsår l. ungdomsålder; stundom med kvardröjande bibet. av 1; äv. mer l. mindre bildl. (jfr b). Psalt. 127: 5 (öv. 1536; personifierat). Try Åldrens åthskillningar (är) giorde af Aristotele, Nemligha, Vngdomen, Mandomen, och ålderdomen. Forsius Phys. 303 (1611). Vngdomens åhr vthi brunst rasa fort, som en ijlande hwirfwel. Stiernhielm Herc. 501 (1658, 1668). Ungdomen är den läraktigaste och tillika den lärorikaste af åldrar. Geijer I. 2: 222 (1840). De hade passerat andra ungdomen för en numera rätt obestämbar tid sedan och nu balanserade de mellan femtio och femtiofem. Ottelin BSorl. 78 (1904). Att han var en man som hade ungdomen bakom sig, det märktes .. om man såg närmare efter. Hedberg Räkn. 8 (1932). Enda sättet att få evig ungdom är att dö ung, Ray, jag gav dig evig ungdom, varsågod. Malmström DagKastanj. 69 (1994). — jfr SKOL-, STUDENT-UNGDOM. — särsk.
a) ss. tidsbestämning inledd av prep., särsk. (ut)i l. (i)från (förr äv. (ut)av); särsk. dels i uttr. i ungdomen, dels i sådana uttr. som i ngns gröna ungdom, särsk. ss. uttryck för ngns (mer l. mindre nostalgiska) tillbakablick på ungdomsåren (jfr GRÖN, adj. 6 a). Mester thet hafuer iach alt holdit vthaff min vngdom. Mark. 10: 20 (NT 1526). Hercules arla stod vpp, en Morgon, i första sin Vngdom. Stiernhielm Herc. 1 (1648, 1668). Sålunda .. hafwer then alt regerande Guden, mig lika som ifrån ungdomen up, til thenna swåra syslan kallat. Hoorn Jordg. 2: 2 b (1723). Han hade i ungdomen läst latin. Rydberg Vigg 16 (1875). I vår gröna ungdom var det så vanligt med sådana där sällskapsverser på baler och fester. Spong Sjövinkel 28 (1949).
b) i mer l. mindre bildl. anv., om ett tidigt (o. ej färdigutvecklat) stadium i ett förlopp l. i ngts utveckling l. historia o. d. Ty landet war uti sin ungdom yrt, / Som helre spiut, än plog och lia, burit. Nordenflycht QT 1745, s. 33. Andra åtskilja, efter bilden af menniskans olika åldrar, Romerska kulturens barndom, ungdom, mandom och ålderdom. Norrmann Eschenbg 1: 313 (1817). (Linné) egnade sitt lif åt skapelsens ungdom. Svedelius SmSkr. 1: 36 (1846, 1871). Det var .. en morgon lik den i tidens ungdom, när Aurora leende strödde dagg och blommor öfver verlden. Lundgren MålAnt. 3: 39 (1873). Med denna vetenskaps ungdom sammanhänger det, att den icke ännu har något namn, som allmänt användes. Nilsson FestdVard. 11 (1925).
3) i konkret anv., om person i ålder mellan barn o. vuxen.
a) koll., särsk. i obest. form, om unga människor (i allmänhet); äv. i förb. med preciserande (attributiv) bestämning angivande land l. samhällsklass l. egenskap o. d.; förr äv. om hemmavarande barn l. ungt tjänstefolk. Om Vngdoms pröffuan och välsignelse, som plägade kallas Confirmatio. KOF 1: 226 (1575). Att wår vngdom af ådtskillige Stånd .. begifwa sig j de Land .. der man ådtskillig Religion är tillgedan. RARP 2: 117 (1634). Påbödz at .. hwar husfader eller moder (skulle) med sin ungdom och tienstfolk framkomma rotetahls till Çhatechismi förhör och examen hwar söndag. KyrkohÅ 1908, s. 284 (1663). Några af Bygdens Ungdom, som bära räfsor och andra arbets-verktyg. Envallsson Bob. 44 (1788). Porthan .. hade en sällsynt förmåga att väcka en kunskapsökande ungdoms håg för den klassiska fornverldens vitterhet. 3SAH 2: 149 (1887). Bostons ungdom var .. varken lättskrämd eller villrådig. Lagergren Minn. 8: 31 (1929). Det finns mycket hos dagens ungdom som jag inte förstår. Delblanc Gunn. 135 (1978). — jfr DAL-, GYMNASIE-, LÄRO-, LÄROVERKS-, NATTVARDS-, NUTIDS-, PROBLEM-, PROLETÄR-, REALSKOLE-, SKID-, SKOL-, SKRIFTE-, SPORT-, STORSTADS-, STUDENT-UNGDOM m. fl. — särsk. i sg. best.: de unga (i allmänhet). RA I. 3: 93 (1593). Ungdomen här i Staden gåår nu agalöös, och förglömmer hwad som han tillförna lärdt haf:r. VDAkt. 1674, nr 267. Ungdomen är sielf-klok och förlitar altid på sig sielf uti all ting. Ehrenadler Tel. 12 (1723). Ungdomen från prostgården hade i sällskap med vänner .. företagit en utfärd med båt. Aspelin Stenbäck 137 (1900). (En film) som behandlade temat ungdomen och spriten. Förberg SäljFilm 12 (1946).
b) i individuell anv., om ung människa (i allmänhet); äv. med syftning på (av sammanhanget framgående l. tidigare nämnd) bestämd person; i sht förr äv. om ungt djur; numera vanl. i pl. (ofta liktydigt med a). Visb. 1: 244 (c. 1640). En Ungdoms kunskap är mer speculatif! ty hans hufwud är fult blott af andras tankar, som han lärt: egna har han ännu icke fått, emedan han ej hunnit at digerera sin kunskap. Vexiö- Bl. 1812, nr 22, s. 3. Det är en förbåldt hygglig ungdom, den der fändrik A. CFDahlgren 4: 259 (1831). Dido .. (är) en ungdom, som upptagit täflingen med äldre vana hästar. SD(L) 1898, nr 246, s. 3. Det var ett par bildade ungdomar, sannolikt ur fina familjer. Hedberg Räkn. 20 (1932). Föreställningen vänder sig främst till ungdomar .. Högstadieskolor och gymnasier .. får erbjudandet att komma till folkhögskolans teater för att se, lyssna och uppleva. GbgP 10/3 1996, s. 10. — jfr SNIFFAR-UNGDOM.
Ssgr: (3) UNGDOMS-AKTIVITET. jfr -verksamhet. TSvLärov. 1949, s. 306.
(3) -ANSTALT~02, äv. ~20. jfr anstalt 5 b o. -fängelse. Statens fångvårdsanstalter äro centralfängelser, straffängelser .. ungdomsanstalter, kronohäkten samt transporthäkten. SFS 1938, s. 863.
(3) -ANSVARIG~020. person som är ansvarig för ungdomsverksamhet (inom idrottsförening). Expressen 20/1 1992, s. 2. (Han) är ungdomsansvarig hos elitserieklubben Frölunda Indians. GbgP 21/4 2002, s. 7.
-ARBETE~020.
1) till 2: ungdomsverk. De fleste af Grefve Gyllenborgs UngdomsArbeten (är) dels granskade, dels omskrifne och tilökte. Kellgren (SVS) 5: 727 (1795).
2) till 3: arbete som utförs av l. lämpar sig l. är avsett för ungdomar; äv. dels om anställning för utförande av sådant arbete, dels om ungdomsverksamhet. Schulthess (1885). ”Frihet under ansvar” är Norra Latins Sommarhems verksamhetsmotto. Samma motto bör uppsättas för allt ungdomsarbete av liknande slag. PedT 1944, s. 215. Ungdomar som under ett år haft ett s. k. ungdomsarbete skall i undantagsfall kunna få fortsätta med det. SvD 2/4 1982, s. 26.
(3) -ARBETSLÖSHET. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet. SFS 1933, s. 832.
(3) -ARREST. (om utländska förh.) påföljd vid ringare förbrytelse av ung person innebärande inskränkning av dennes rörelsefrihet (se d. o. 3). SvJuristT 1949, s. 331. (Justitieministern) har studerat ungdomsarrester i utlandet och har inte blivit övertygad om deras förtjänster. SvD(A) 1960, nr 354, s. 4.
(3) -ASSISTENT. (titel för) person som planerar l. leder (fritids)verksamhet för ungdom inom förening l. organisation o. d. SvD(A) 13/2 1962, s. 7. Ungdomsassistenter organiserar och leder barn- och ungdomsarbetet i församlingar och vissa ideella föreningar. SvYrkeslex. 2: 147 (1973).
(3) -AVDELNING~020. avdelning inom förening l. organisation o. d. vilken riktar sig till ungdom; jfr -sektion. Östermalms Idrotts-Förening har .. bildadt en ungdomsafdelning som af de unga omfattats med stort intresse. NordIdrL 1903, s. 329.
(1) -BANA. (†) ungdomstid; jfr bana, sbst.1 1 g γ. Den, hvars ungdomsbana inföll under det fransyska Encykloperiet. Phosph. 1811, s. 43. Odhner G3 1: 376 (1885).
(2) -BEDRIFT. (numera bl. tillf.) bedrift (se d. o. II 3) utförd i ungdomen; jfr -bragd. Minos födelse och hans ungdoms bedriffter. Ehrenadler Tel. 368 (1723); möjl. icke ssg. Backman Dickens Pickw. 1: 220 (1871).
(1) -BEHAG. (numera bl. tillf.) behag (se d. o. II 1, 2) som hänför sig till l. utgår från l. vittnar om ungdom. 2SAH 3: 90 (1802). Ridderligt skön på den skummande fålen .. / Sådan till fägring och ungdomsbehag .. / Var han och lyste för verlden en dag. Leopold 6: 359 (1833).
(2) -BEKANT. bekant (se d. o. II) från ungdomsåren; jfr -bekantskap, -vän. 1SAH 1: 227 (1786, 1801). En flicka, bland mina ungdomsbekanta .. yttrade alltid på skämt, att hon aldrig troligen blefve kär i någon karl, om han ej egde .. röda kinder och hvitt hår. 3SAH LVII. 3: 122 (1833).
(2) -BEKANTSKAP~020 l. ~102. (numera bl. tillf.) bekantskap (se d. o. 1) gjord i ungdomsåren; äv.: ungdomsbekant (jfr bekantskap 2). Här var det .. (som) en börjad ungdomsbekantskap, med tidens lopp, alstrade en vänskap, som endast döden upplöste. BL 16: 48 (1831). Den stackars fru Pfeiffer, den förr så vackra Sara Schönbeck, en av mina ungdomsbekantskaper. Rydberg Brev 1: 65 (1866).
(1, 2) -BEKYMMER. bekymmer som ngn har på grund av sin ungdom l. i ungdomen. Wallin Rel. 1: 2 (1810, 1825). I stället för att karakterisera .. (depressiva symtom) som ungdomsbekymmer som växer bort så måste deprimerade ungdomar undersökas noga. DN 28/10 1998, s. A5.
(3) -BIBLIOTEK. (offentligt) bibliotek för ungdom. ÅbNElSkolSthm 186263, s. 25.
(1, 2) -BILD. bild skapad i ungdomen; äv. dels: bild l. foto o. d. av ngn ss. ung, dels om minnesbild (av ngn l. ngt) från ungdomsåren. Sedan årens tyngd måste nedtryckt framställningens liflighet, och många ungdomsbilder förbleknat. Fries BotUtfl. 2: Förord 2 (1852). I denna målning närmar han sig Rafael i dennes ungdomsbilder. NF 5: 1203 (1882). I miniköket/kontoret innanför butiken hänger ungdomsbilder på en avklädd Marilyn Monroe, oförstörd och vacker. GbgP 7/6 1997, s. 28.
(2, 3) -BILDNING. (†) om bildning (se d. o. 5 b) som fås i ungdomen l. ges till ungdomar. De anstalter, som .. vidtogos uti flera Europeiska riken till befordrande af en bättre ungdomsbildning. Grenander Niemeyer 3 (1805). (Han började) egna sig åt läsning .. för att förfullständiga sin ensidiga ungdomsbildning. BL 14: 137 (1847). 2NF 12: 774 (1909).
(3) -BJUDNING. jfr bjudning 6 o. -fest. Johansson Dagb. 1: 175 (1876).
(1, 3) -BLOD. (i poetiskt spr.) för ungdom utmärkande temperament l. sinnelag; jfr blod 9. Hans heta ungdoms blod. Nordenflycht (SVS) 3: 561 (1754); möjl. icke ssg. Svärmeriets farsot / Angriper helst det heta ungdomsblodet. Stagnelius (SVS) 2: 414 (1821).
(1, 2) -BLOMMA. (†) om det bästa l. finaste l. yppersta hos ungdom(stid)en; jfr blomma, sbst. 3 d, o. -blomster. Min vngdoms-blomma tå som bäst i knoppen grodde, / När man i ächta band med Potiphar mig snodde. Kolmodin QvSp. 1: 139 (1732). Auerbach (1915).
(1, 2) -BLOMSTER. (†) = -blomma (jfr blomster 3 b); äv. om vacker ung kvinna. Stiernhielm Herc. 54 (1648, 1668). Ungdomsblomstren så afblekna / Midt uti sin skönsta vår, / Uti matta färgor tekna / Sin förvandling år från år. Bellman SkrNS 1: 196 (c. 1770).
(3) -BOK. (skönlitterär) bok med innehåll som är särskilt avsett l. lämpat för ungdom; jfr -litteratur. Rydelius Förn. 34 (1719, 1737). Den utmärkta, för svenska förhållanden unika ungdomsbok, som heter Mälarpirater. TSvLärov. 1953, s. 173.
(3) -BOSTAD~02 l. ~20. Regeringen vill ta fram särskilda ungdomsbostäder som skall hyras ut på särskilda kontrakt åt ungdomar mellan 16 och 25 år. GbgP 27/4 1984, s. 18.
(1, 2) -BRAGD. (numera bl. tillf.) jfr bragd, sbst.1 5, o. -bedrift. Jag känner mig försagd / Att ertappa Cleri med sådan ungdomsbragd. Remmer Theat. 1: 78 (1812).
(2) -BRAND. (†) passion upplevd i ungdomen; jfr brand, sbst.1 I 1 d α. Atterbom SDikt. 1: 232 (1809, 1837). Om kärlekens salighet talade han, / Om den ädlaste ungdomsbranden. Östergren Dikt. 31 (1871).
(2) -BREV. Ungdomsbreven från 1809 och 1810 .. ha delvis publicerats av Blanck i arbetet Geijer i England. JLandqvist hos Geijer Brev VII (1923).
(2) -BRODER, äv. -BROR. (†) manlig ungdomsvän. Min trogne vngdoms- och studerebroder .. blef min wärd. Rhyzelius Ant. 89 (c. 1750). Wingård Minn. 5: 173 (1847).
((1,) 3) -BROTT. brott begånget av ung person (numera i sht i fråga om person mellan 15 o. 20 år); jfr -förseelse. Att ehuruwäl han mig myket strängt och hårdt höldt, och ehesomofftast för ungdombsbrodt och förseelser skuldh mig lätt smaka obränd aska (osv.). Dahlberg Dagb. 10 (c. 1660; uppl. 1912). Polisen upplever nu en hausse i ungdomsbrott! SvD(A) 1958, nr 291, s. 12.
(3) -BROTTSLIGHET~102, äv. ~200. jfr -kriminalitet. Thyrén StrafflRef. 1: 25 (1910). Begreppet ”ungdomsbrottslighet” brukar fattas rätt olika. En del avse därmed de icke straffmyndigas brottslighet, alltså åldersgruppen under 15 år, andra avse åldersgruppen mellan 15 och 18 år, vilket är det vanligaste. SocÅb. 1941, s. 36.
(1, 2) -BROTTSLING. jfr -brott. Ahlgren Veckopr. 79 (1940).
(1, 2) -BRUD. (†) om ngns kvinnliga ungdomskärlek (jfr brud, sbst.1 3, o. -flamma); ngn gg äv. om kvinna som står brud i unga år. Och hvita doket fäller, / Den bleka ungdomsbruden. Phosph. 1810, s. 325. Kort efter hans afsked .. räckte hans själs ungdomsbrud sin hand åt en slägting. Atterbom Minnest. 2: 269 (1842). MinnGPrästh. 3: 85 (1926).
(1) -BRUNN. (numera bl. tillf.) jfr brunn 1 b o. -källa. Atterbom 2: 436 (1827).
(3) -CENTER. anläggning till vilken ungdomsverksamhet koncentreras; jfr -centrum. KFUK inviger nybyggnad, toppmodern ungdomscenter. DN(A) 6/11 1955, s. 23.
(3) -CENTRUM. ungdomscenter. SvD 22/5 1970, s. 26.
(3) -CIRKEL. DN(B) 22/11 1946, s. 6. Med ungdomscirkel förstås studiecirkel, som till övervägande del .. har medlemmar i åldern 14–18 år och behandlar studiecirkelns ämnen på ett för ungdomen särskilt tillrättalagt sätt. SFS 1947, s. 1242.
(3) -DAG. av förening l. organisation o. d. anordnad sammankomst (med en dags varaktighet) för ungdomar. Chefen för kustflottan (anordnade) den 6 september i Saltsjöbaden den s. k. örlogsflottans ungdomsdag. VFl. 1931, s. 119.
(1) -DAGAR, pl. ungdomstid, ungdomsår; jfr dag I 5 a β. Nordenflycht QT 174850, s. 93. Julbonaden har jag kvar från mitt barndomshem. Jag sydde den i mina ungdomsdagar. ICAKurir. 1984, nr 3, s. 13.
(3) -DANS. dans utförd av l. typisk för ungdomar; äv. (i sht om ä. förh.) om danstillställning för ungdom. I synnerhet sedan mot slutet af 1830- och början af 40-talet de s. k. ungdomsdanserna kommit på modet, äflades vi att (osv.). Lagus Pojk. 98 (1904). Jag uppmanar politikerkollegor att strunta i sammanträdena och säger åt dem att gå på en kurs i ungdomsdans .. i stället. GbgP 22/3 2002, s. 32.
(2) -DIABETES. om diabetes typ 1 (vilken vanl. debuterar i tidiga tonåren). SvD(A) 5/12 1958, s. 18.
(2) -DIKT. skaldestycke skrivet i författares ungdom; jfr dikt, sbst.1 3, o. -diktning, -lyrik. I sommar ämnar jag .. lägga sista handen vid den ofta afbrutna och ofta återbörjade ungdomsdikten Fågel Blå. 3SAH XXXVII. 2: 32 (1841).
(2) -DIKTNING. jfr diktning, sbst.1 2 c, o. -dikt. Miltons ungdomsdiktning bär alltigenom prägeln av renässansens lust åt sköna ord och yppig bildprakt. Montelin VLittH 4: 180 (1933).
(1) -DJÄRV. (numera bl. tillf.) som har den (obetänksamma) djärvhet som utmärker l. visar på ungdom; äv. i överförd anv. Nero hyste .. den ungdomsdjerfva tro, att han genom folkets estetiska uppfostran kunde göra Rom till Atén. Rydberg RomD 63 (1877). Tor, som stark och ungdomsdjerf / drog i strid med jättar och troll. Lönnberg Kåre 58 (1887).
(3) -DOMSTOL~02, äv. ~20. särskild domstol för avgörande av mål rörande ungdomsbrott. LD 21/8 1958, s. 5. Unga som gjort sig skyldiga till småbrott ska straffas direkt i en ungdomsdomstol, föreslår kristdemokraterna. GT 8/9 2008, s. 2.
(2) -DRAMA. jfr drama, sbst.1 1. Egmont .. som bildar öfvergången från Goethes ungdomsdramer till de senare, formstränga. 2NF 9: 1414 (1908).
(2) -DRÖM. i ungdomen närd (högtflygande) dröm. Phosph. 1811, s. 99. (Han) torde ha sträckt sina ungdomsdrömmar längre än till att avlägga organistexamen. Olsson Herdam. 4: 74 (1951).
(2, 3) -DÅRSKAP~20 l. ~02. (numera mindre br.) särsk. konkretare: dåraktig handling begången i ungdomen l. av en ung person. Braun Bror 179 (1846). Östergren (1964).
(1, 2) -ELD. (i poetiskt spr.) om ungdomlig eldighet (i känslor) l. entusiasm l. glöd l. iver o. d.; jfr eld 3 a o. -glöd, -hetta, -iver. Österling Ter. 2: 243 (1700).
(1) -FAGER. (†) fager på ett för ungdom utmärkande sätt; jfr -skön. Anakreons .. närmaste umgänge (var) de ungdomsfagre sällskapsbröderne Bathyllos, Megistes och Smerdis. Tranér Anakr. XIV (1833). MinnGPrästh. 6: 139 (1930).
(2) -FANTASI. fantasi som ngn har l. har haft i ungdomen. Atterbom Minn. 526 (1818). (Att ha avlagt studentexamen) var .. signalen för honom, att han nu måste skiljas från alla svärmiska ungdomsfantasier och att lifvets allvar hädanefter skulle börja. Virén Skizz. 110 (1890).
(1, 2) -FEL. (†) fel (se d. o. I 4) begånget i ungdomen; ngn gg äv. om bristfällighet l. misstag o. d. som (kan) förklaras av ngns ringa ålder. Förlått mig all min vngdomz fell. Visb. 1: 244 (c. 1640). Skådespelerskan .. hade något av de Wahls ungdomsfel, och när man såg hennes överdrivna spel också före champagnen, kom (osv.). OoB 1929, s. 121. Cannelin (1939).
(3) -FEST. fest arrangerad för l. av ungdomar; jfr -bjudning. BL 20: 334 (1852).
(3) -FILM. jfr film 2 o. -bok. TSvLärov. 1944, s. 380.
(2) -FLAMMA. jfr flamma, sbst. 3, o. -brud; äv. mer l. mindre bildl. Nordenflycht (SVS) 1: 21 (1733). Maken .. säger sig vara kär i en gammal ungdomsflamma som han var förlovad med innan han gifte sig med Shirley. Expressen 5/6 1997, s. 17.
(1) -FORM. (i sht i fackspr.) form (se d. o. I 9 slutet) utmärkande för ungt exemplar (av växt l. djur); förr äv. allmännare, om (kropps)form som kännetecknar l. visar på ungdom (jfr form I 1). Den (döde ynglingens kropp) var af victriolsvatten och jordsalter .. förvandlad till ett stenhårdt ämne, men med alla ungdomsformer fullkomligt bibehållna. Forssell o. AAGrafström 24 (1828). Hos många cupressinéer finnas ungdomsformer med längre och mera utspärrade barr, mycket olika de typiska små tilltryckta fjällen. VäxtLiv 3: 520 (1936).
(3) -FOSTRAN. fostran av ungdomen (till goda samhällsmedborgare). Nordgren Ungd. 5 (1906).
(3) -FOSTRARE. om person som söker bibringa ungdomen fostran. Medan majoriteten lärare äro ansvarsmedvetna och skickliga ungdomsfostrare. TSvLärov. 1943, s. 342.
(1) -FRISK. (numera bl. tillf.) som har l. vittnar om ungdomsfriskhet; äv. i överförd l. bildl. anv.; jfr frisk, adj.2 6. Ett poem, med så manlig energie och så ungdomsfrisk färg, är ej afladt af et föråldradt sinne. BrinkmArch. 2: 387 (1824). Kulturer och statsväsenden, som öfverlefvat sig själfva, duka under för obildade men ungdomsfriska folk. Boëthius HistLäsn. 2: 119 (1898).
(1) -FRISKHET~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) friskhet som utmärker l. visar på ungdom. PoetK 1814, s. 167. Där finns skälmaktig ungdomsfriskhet och gäcksamhet. Olsson Fröding 367 (1950).
(3) -FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) som har avseende på ungdomar(s liv). Diskussioner om aktuella ungdomsfrågor. TSvLärov. 1949, s. 274.
(1, 2) -FRÖJD. (†) ungdomsglädje. PoetK 1818, s. 90. Denna ungdom (som upplevt krig) miste .. på marterbänken all möjlighet till oskuldsfull ungdomsfröjd. Key Allsegr. 2: 18 (1924).
(1) -FURSTE, äv. -FÖRSTE. (†) ung furste (se d. o. 2), särsk. om tronföljare. PoetK 1820, s. 12. Det var .. en ovanlig högtid, som man i Finlands hufvudstad väntade sig, nämligen ett par dagars besök af ungdomsfursten .. Rysslands tronföljare. Laurén Minn. 1 (1877).
(3) -FYLLERI. För ungdomsfylleriets starka florerande i hemmen spelar trafiken med motboksöverlåtelser en mycket stor roll. GHT 23/12 1942, s. 6.
(1) -FÄGRING. (numera mindre br.) ungdomlig fägring; jfr -skönhet. En af sorgen bleknad kind vinner aldrig ungdomsfägringen åter. Snellman Gift. 1: 225 (1842). SvLittTidskr. 1981, nr 4, s. 26.
(3) -FÄNGELSE. (anstalt för avtjänande av) ungdomsstraff innebärande internering. 2NF 35: 1132 (1923). Har någon innan han fyllt tjuguett år begått brott .. må domstolen .. ådöma honom ungdomsfängelse. SFS 1935, s. 665. I november blev hon prästvigd och förordnad till tjänst i ungdomsfängelset i Kervo. ÖNyland 24/12 1994, s. 16. De som fällts i tingsrätten har fått mellan en månads ungdomsfängelse och fyra års fängelse. DN 4/5 2002, s. A5.
(1) -FÄRG. (†) om (sådan frisk l. rosig o. d.) ansiktsfärg l. hy som kännetecknar l. visar på ungdom; jfr färg, sbst.1 1 c. BröllBesv. 414 (c. 1660; uppl. 1970). Hon hade inte sin ungdomsfärg kvar nu längre, och någon grannlåt hade hon ju aldrig varit heller. Moberg Rask. 337 (1927).
-FÖRBUND. till 3: förbund (se d. o. 6 b) för l. bestående av ungdomar med visst gemensamt intresse (jfr -förening); förr äv. till 2, om förbund (se d. o. 4 c) slutet i ungdomen. ”Att wara Hans egen .. ” det war ditt ungdoms-förbund med Jesus. Rogberg Pred. 1: 213 (1829). I dag byter det socialdemokratiska ungdomsförbundet ledning. Arbetet(R) 13/6 1984, s. 2.
(3) -FÖRENING. jfr förening 7 c o. -förbund, -klubb, -organisation. Svedelius SmSkr. II. 2: 82 (1866, 1888).
(3) -FÖRFATTARE. författare av böcker för ungdomar. Kalmar 14/10 1905, s. 3.
(3) -FÖRFÖRARE. jfr förförare 1. Hagberg Shaksp. 3: 178 (1848). Elvis Presley. En gång bålrullare, ungdomsförförare, revoltsymbol. BiblBl. 1972, s. 138.
(3) -FÖRMEDLING. 2NF 38: 540 (1926). Ungdomsförmedling, benämning på dels den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet för ungdom under 18 år, dels på de särskilda exp., som finns inrättade vid de större förmedlingskontoren. 2SvUppslB (1954).
(2, 3) -FÖRSEELSE. fel l. misstag begånget i ungdomen; äv. (o. numera bl.): ringare ungdomsbrott. Men be:te inventariums copia ähr igenom ungdomsförseelse eller oachtsambheet sedermehra mig af händer kommit. Dahlberg Dagb. 9 (c. 1660; uppl. 1912). De (arbetssökande) har kanske tagit en universitetsexamen i juridik och sköter sig och så upptäcker .. (arbetsgivaren i brottsregistret) en ungdomsförseelse för tio år sedan. GP 27/7 2007, s. 28.
-FÖRSTE, se -furste. —
(2) -FÖRSÖK. jfr försök 3. LittT 1796, s. 471. På äldre dar var .. (C. Snoilsky) så generad över dessa ungdomsförsök att han konsekvent sökte förstöra hela upplagan. 3SAH LXXXVII. 2: 42 (1979).
(1, 2) -FÖRVILLELSE. i ungdomen tillägnad oriktig l. tvivelaktig uppfattning l. föreställning; i sht förr äv. om förseelse i ungdomen. Polyfem II. 1–2: 8 (1810). Det har verkligen funnits män som efter en ”ungdomsförvillelse” lyckats hålla sig kvar på dygdens trånga stig. Olzon Földes FiskKattG 257 (1936). Skulle Sundman låta sig räddas på villkor att hans författarskap tolkades i ljuset av hans politiska ungdomsförvillelse? SvD 29/5 1998, s. 15.
(2) -FÖRÄLSKELSE. jfr -kärlek. Han gör sina gymnasiestudier, genomgår den obligata ungdomsförälskelsen och skall till universitetet. Levertin 16: 253 (1905). (Han upplevde) vid 20 års ålder hur en ungdomsförälskelse dödades i en bilolycka. VeckoJ 1959, nr 19, s. 48.
(2) -GEMÅL. (†) gemål sedan ungdomen. Johansson Hom-Od. 23: 150 (1845). Aldrig ett värre och fräckare ting skall du finna än kvinnan, / .. såsom nu denna där rufvade ut det förfärliga illdåd, / stämplande mord mot sin ungdomsgemål. Lagerlöf HomOd. 137 (1908).
(3) -GENERATION. jfr generation 2. DN 21/8 1974, s. 2.
(1) -GLANS. (†) om glans (se d. o. 3) som utmärker l. hör samman med ungdom. Stiernstolpe Blumauer 3: 65 (1814). Studiet och forskningen bevarar livets ungdomsglans, medan deras bärare en efter en gå bort. Segerstedt Händ. 3 (1918, 1926).
(1, 2) -GLÄDJE. (numera bl. tillf.) (innerlig l. sprittande o. d.) glädje som utmärker l. visar på ungdom, ungdomlig glädje; jfr -fröjd. Ungdomsglädjen flyktar för en mognare ålders bekymmer. Hagberg Pred. 1: 358 (1822).
(1, 2) -GLÖD. (numera bl. tillf.) jfr glöd 3 b o. -eld. Hagberg Shaksp. 4: 223 (1848).
(3) -GRUPP. jfr grupp, sbst.1 2, o. -krets. Från åtskilliga andra inom den oppositionella ungdomsgruppen .. hyllades hövdingen på samma varma sätt. Höglund Branting 1: 490 (1928).
(1) -GUDINNA. mytol. kvinnlig gudom som anses beskydda o. härska över ungdomen. Hwarest Gudarna gofwo .. (Herkules) til Gemål den älskelige Hebe som är Ungdoms-Gudinnan. Ehrenadler Tel. 609 (1723). Med sin skräckinjagande väldighet dominerar han scenen .. liksom han i det kommande tilltvingar sig ungdomsgudinnan Idun. Arv 1956, s. 56.
(3) -GUDSTJÄNST~02, äv. ~20. gudstjänst speciellt avsedd för ungdom. PT 1918, nr 103 A, s. 3.
(3) -GÅRD. (av kommun l. förening driven) fritidsanläggning för ungdom, fritidsgård; jfr -hus, -utrymme. PedT 1944, s. 130. Jag tycker att vi gjorde en kulturgärning när vi reste runt på Stockholms ungdomsgårdar med våra pjäser. DN 22/1 1998, s. B6.
(3) -HELG. om helg då ungdomar gärna samlas (för att ta del av specialarrangemang); särsk. (om ä. förh.) om helg då församlingsungdomar kom samman för kyrkobesök (jfr kyrk-helg). Michaeli- och nyårsdagen äro särskilda ungdomshelger. Då är det ej värdt för gamlingarna att tänka på kyrkfärd. TurÅ 1905, s. 101. Han har .. tittat närmare på de så kallade ungdomshelgerna. Valborg är en sådan helg, ett tillfälle som ungdomar längtar efter att få återuppleva eller för första gången få lov att delta i. GbgP 28/4 2002, s. 50.
-HEM.
1) (†) till 2: hem där ngn tillbringar l. tillbringat sin ungdom. AnderssonBrevväxl. 1: 249 (1852). Cannelin (1939).
2) till 3: inrättning för omhändertagande av ungdomar med sociala problem l. unga brottslingar; jfr hem I 2 e β α. Har skyddshemseleven efter omhändertagandet fyllt aderton år, må han överflyttas antingen till allmän uppfostringsanstalt eller till ungdomshem. SFS 1936, s. 415.
(1) -HETTA. (†) jfr hetta, sbst. 4 b γ, o. -eld. Runius (SVS) 1: 167 (1703). Cannelin (1939).
(2) -HISTORIA. särsk. sammanfattande, om skeende l. följd av händelser under ngns ungdom. (Hon lät) förleda sig, att under det heligaste tysthetslöfte förtälja honom sin ungdomshistoria. PoetK 1816, Suppl. s. 38.
(2) -HOPP. särsk. (numera bl. tillf.) i ungdomen närt hopp (rörande framtiden); jfr -dröm. PoetK 1819, s. 18.
(3) -HOTELL. speciellt för ungdom avsett l. lämpat hotell; särsk. om hotell med smålägenheter för (bostadslös) ungdom. De besökte henne .. på ungdomshotellet för att rekognoscera och fick därvid också klart för sig när hyresuppbörden brukade äga rum. LD 22/12 1960, s. 12. Bussresa, boende fyra nätter på ungdomshotell med halvpension. GbgP 13/3 2004, s. 70.
-HUG, se -håg.
(3) -HUS. jfr hus 7 o. -gård. I ungdomshuset i Kronoby spelade man ett teaterstycke. Hembygden(Hfors) 1910, s. 108.
(1) -HÅG, äv. -HUG. (numera mindre br.) om ung persons håg (att åstadkomma ngt); äv. personifierat; jfr -lust. Kolmodin QvSp. 1: 660 (1732). Bragder, dem ungdomshugen drömde om. Hallström Than. 61 (1900). Östergren (1964).
(1) -HÄFTIGHET. (†) jfr häftighet 2. Thorild (SVS) 6: 115 (1784). BEMalmström 5: 147 (c. 1860).
(3) -HÄRBÄRGE~020. [jfr t. jugendherberg] enkel o. tillfällig bostad för ungdom, särsk.: vandrarhem; jfr -hotell. TurÅ 1944, s. 301. Englands och Wales 240 Youth Hostels, ungdomshärbärgen, har spottat upp sig. SvD 16/6 1996, s. 72.
(1, 2) -IDEAL. särsk. ideal (se d. o. II 3) som ngn har i sin ungdom. Låt mig aldrig vakna till den prosaiska, förhatliga verkligheten, som med sin nordanstorm kommer ungdomsidealernas majblomster att vissna. Strindberg TjqvS 2: 228 (1886).
(1, 2) -IDEALISM. ungdomlig idealism (se d. o. 3). Tavaststjerna Inföd. 25 (1887). Han vidgår till slut, att hans ungdomsidealism gjort bankrutt inför kravet på ”karriär och pengar”. PedT 1949, s. 49.
(3) -IDOL. jfr idol 2 o. tonårs-idol. Dekadensfigurer som ungdomsidoler. Swing 1923, nr 51, s. 2. Bechet var närmare sextio år och stor ungdomsidol i Frankrike. DN 31/7 1998, s. C2.
(3) -IDROTT~02 l. ~20. idrott utövad av ungdomar; särsk. (sport) om idrott utövad av 13–20-åringar enl. Riksidrottsförbundets riktlinjer. Idrottsbladet har förut uppehållit sig vid de felaktiga linjer, efter vilka ungdomsidrotten för närvarande ledes. IdrBl. 1924, nr 155, s. 2. En procent av fondvärdet (går) till Riksidrottsförbundet varje år. Pengarna fördelas sedan ut i form av stipendier till barn- och ungdomsidrott. DN 12/2 2006, s. B5.
(3) -INSTRUKTÖR. instruktör för ungdomar; särsk. i fråga om idrotts- l. fritidsverksamhet. Motorför. 1955, nr 8, s. 11. Under några år har Öis diskuterat att anställa en ungdomsinstruktör för att själva bättre utbilda fotbollsspelare. GbgP 23/4 2001, s. 30.
(2) -INTRYCK~02 l. ~20. intryck (se d. o. 5) mottaget i ungdomen. Här war det som det eldiga, lättretliga sinnet emottog de första outplånliga ungdomsintrycken. Snällp. 1848, nr 47, s. 3.
(1, 2) -IVER. (†) ungdomlig iver l. entusiasm o. d.; jfr -eld. Den öfvertygelse .. att den mogne mannen ler åt de villfarelser, han med ungdomsifver fordom förfäktat. 2SAH IX. 2: 202 (1819). Cannelin (1939).
(2) -KAMRAT. jfr kamrat 1 o. -vän. Ossian 3: 70 (1800). Oaktadt de båda ungdomskamraterna redan pratat i tre dygn om gammalt och nytt hade de oupphörligt nya samtalsämnen till hands. Strindberg Giftas 2: 65 (1886).
(3) -KLASS. särsk. om klass (se d. o. 6) som utgörs av ungdomar, särsk. i fråga om idrott l. tävling. Ungdomsklassen vanns överlägset av sprintersimmaren Stig Reutersvärd. IdrBl. 1924, nr 47, s. 2.
(3) -KLUBB. klubb för l. bestående av ungdomar; särsk. om sådan klubb med anknytning till politiskt parti; jfr -förening. Socialistiska Ungdomsklubben kallas till möte. Kalmar 23/2 1900, s. 1. Ett stort spritbeslag gjordes i en hemlig ungdomsklubb i Malmö natten till lördagen. DN 30/8 1992, s. D7.
(3) -KLUBBIST. särsk. (förr) om medlem i socialdemokratisk ungdomsorganisation. Ungdomsklubbisten Valter Sträng i Frihetskämpen sökte öva upp sig i detta hat, som skulle skapa ett lyckligt samhälle. Moberg Sold. 74 (1944).
(3) -KONSULENT. (titel för) (av kommun l. församling l. förening o. d. anställd) konsulent för ungdomsverksamhet l. ungdomsfrågor. LAHT 1933, s. 723. Ungdomskonsulenten skall tillsammans med stiftsadjunkten .. planera och leda ungdomsarbetet på stiftsplanet. SvD 11/8 1972, s. 15.
(1, 2) -KRAFT. kraft (se d. o. 1 b) l. (andlig) förmåga som utmärker l. tillhör ungdom; jfr -märg, -styrka. (Man väljer gärna till påve) en gammal, och icke en vng .. Effter som ock vngdoms Krafften wedh samma Embete intet aff nöden är, emedan man ther icke skal draga i Fällt. Brask Pufendorf Hist. 434 (1680). Nu, då ungdomskraften och ungdomsmodet långsamt men säkert försvunno. Hallström Than. 51 (1900).
(1) -KRAFTIG. (†) som äger l. kännetecknas av ungdomskraft; äv. mer l. mindre bildl. PoetK 1817, Suppl. s. 107. Då han hunnit ett godt stycke in på sitt sjunde tiotal af lefnadsår, känner han sig mer ungdomskraftig än tillförene. 2Saml. 18: 45 (1897). Det ungdomskraftigt växande serbiska tsardömet. Roosval FornkristK 226 (1933).
(3) -KRETS. jfr krets, sbst.1 9 b, o. -grupp; särsk. om underavdelning av kristen ungdomsorganisation. Rundgren Minn. 3: 176 (1886, 1889). Den utomordentliga ökningen vad nutida församlingsarbete beträffar: ungdomskretsar, söndagsskola, studie- och diskussionscirklar m. m. KyrkohÅ 1925, s. 173.
(3) -KRIMINALITET. ungdomsbrottslighet. Thyrén StrafflRef. 1: 170 (1910).
(3) -KULL. jfr kull, sbst.1 3 slutet. Det finns en del verklighetsfrämmande människor, som tror att enhetsskolans genomförande kan skjutas upp tills barn- och ungdomskullarna minskar igen. TSvLärov. 1954, s. 461.
(1) -KULT. jfr kult, sbst.2 slutet. Malmberg Värd. 122 (1937). Att åldras med värdighet står mot den eviga ungdomskult som finns i samhället. Folk vill se yngre ut hela tiden. GbgP 18/4 2002, Bil. s. 3.
(3) -KULTUR. [jfr eng. youth culture] sammanfattande, om livsstil l. intressen l. attityder o. d. som är utmärkande för ungdomar. Känslan av meningslös frihet och oberoende övergår lätt till revolt mot den äldre generationen och till underkastelse under tonårssamhällets egna idoler. Så uppkommer en sekterisk ungdomskultur med eskapistiska drag. ÅbKristHum. 1964, s. 195.
(1) -KÄLLA. om källa varur ungdomlig kraft l. skönhet o. d. tros utgå l. (kunna) hämtas; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -brunn. PoetK 1816, s. XXVII. Nyromantiken blev för den svenska litteraturen en pånyttfödande ”ungdomskälla”. Grimberg SvH 570 (1909). Indianer av aruakstammen kommo till Florida för att söka den eviga ungdomskällan. SvGeogrÅb. 1933, s. 61.
(1, 2) -KÄNSLA. (numera bl. tillf.) känsla som ngn hyser l. upplever i l. som är förknippad med ungdomen. Thorild (SVS) 4: 63 (1794). Mitt bröst på nytt af ungdomskänslor bäfvar. Rydberg Faust 1 (1876).
(2) -KÄRLEK~20, äv. ~02. kärlek (se d. o. 3) som ngn hyser (till ngn) i ungdomen; äv. konkret, om föremålet för sådan kärlek; jfr -förälskelse. Ebba Brahe, dotter af Riksdrotsen Gref Magnus Brahe, var Gustaf Adolfs ungdomskärlek. Geijer SvFolkH 3: 106 (1836). Den erfarenhet är allmän, att ungdomskärleken icke väljer sitt föremål. Snellman Stat. 45 (1842).
(3) -KÖR. kör bestående av ungdomar. Snoilsky 4: 221 (1887).
(3) -LAG, sbst.1 (förr) från 1984 till 1989 gällande lag innebärande att ungdomar i åldern 18–19 år garanterades fyra timmars dagligt arbete. SvD 11/10 1983, s. 2.
(3) -LAG, sbst.2 lag (se lag, sbst.3 14 a) av ungdomar; särsk. om sådant lag för idrottsutövning (jfr lag, sbst.3 14 c γ). NordT 1888, s. 249. Rundt om i bygderna ha bildats ”ungdomslag”, som samla ungdomen till föredrag, diskussioner, sång, musik, uppläsning, lek m. m. Nordgren Ungd. 7 (1906). Hälsinglands ungdomslag var i båda PRM-finalerna med A-pojklaget som riksmästare. Idrottsboken 1979, s. 51.
(3) -LEDARE. vuxen person som har ansvar att vägleda l. handleda l. undervisa o. d. ungdomar; särsk. (o. numera i sht) om ledare av fritidsverksamhet för ungdom, ofta liktydigt med: fritidsledare. Dalin Arg. 2: 30 (1734, 1754). Svedberg är ett lysande exempel på hvad en kraftfull och varm ungdomsledare kunde åstadkomma. Annerstedt UUH II. 2: 402 (1909). Fritidsledare. Planerar och leder personlighetsdanande fritidverksamhet för ungdom. Benämns ofta ungdomsledare. NordYrkesklassif. 57 (1978). jfr riks-ungdomsledare.
Ssgr: ungdomsledar-institut. (numera bl. i skildring av ä. förh.) institut för utbildning av ungdomsledare (inom kommunal l. kyrklig verksamhet). Det nya elevhemmet fungerar bl. a. som ett ungdomsledarinstitut genom vårt samarbete med Riksförbundet kyrklig ungdom. SvD(A) 23/5 1959, s. 4.
-utbildning. TSvLärov. 1942, s. 43.
(3) -LEK. lek som ungdomar brukar leka. Weste (1807). Bollslagning, som vid de flesta läroverk torde vara en vanlig ungdomslek. BerASvLärM 1869, s. 53.
(3) -LIGA. jfr liga II 4. Alfvén UngdSjälsl. 99 (1930). Gustavsbergspolisen avslöjade på lördagen en ungdomsliga på elva medlemmar som specialiserat sig på sommarstugeinbrott på Värmdö och Djurö. DN(A) 15/12 1963, s. 23.
(3) -LITTERATUR. jfr litteratur 3 o. -bok. (J. H. Campe) är den förnämste representanten af den förståndsmässiga och opoetiska, än sentimentala och än pedantiska, ungdomsliteraturen, hvilken så hastigt uppblomstrade i slutet af förra århundradet. NF 2: 1557 (1878).
-LIV.
1) (numera bl. tillf.) till 2, om ngns liv som ung; äv. mer l. mindre bildl. Hammarsköld SvVitt. 1: 19 (1818; i bild). Var hon icke en borgardotter i Antwerpen, som han älskat mycket under sitt syndiga ungdomsliv? Asplund Stud. 158 (1912).
2) till 3, sammanfattande, om för ungdomar karaktäristiska levnadsvanor l. karaktäristiskt levnadssätt o. d.; jfr liv I 3. PoetK 1814, Suppl. s. 37. Det ljuder i våra dagar ofta en klagan över den urartning av ungdomslivet, vilken på många håll kommit till synes. PedT 1949, s. 1.
(1) -LIVLIG. (†) som har den livlighet som utmärker l. visar på ungdom. Thorild (SVS) 2: 62 (1784). Denna korrekta ämbetsmannafigur, hvars mest karaktäristiska detalj äro de klara ungdomslifliga ögonen. Carlsson HelaSthm 463 (1912).
(1) -LUST, förr äv. -LUSTA. (numera mindre br.) lust (till (att göra) ngt) som utmärker l. visar på ungdom, ungdomlig lust; jfr -håg. Hammarberg Herdinn. 35 (1741). Rig 1960, s. 38.
(2) -LYRIK. särsk. lyrik skriven i författares ungdom; jfr -dikt, -poesi. Nordensvan SvK 240 (1892).
(3) -LÄGER. läger (se d. o. 7) för ungdom. Boye Kall. 25 (1940).
(2, 3) -LÄRARE. (†) lärare som undervisar ungdomar; äv. oeg., om ngn som är en auktoritet l. (i visst avseende) tjänar ss. förebild för en ung människa. Grenander Niemeyer 7 (1805). (Strindberg tar) steget fullt ut till sin ungdomslärare Schopenhauers extrema idealism och förklarar materien sakna verklighet. 3SAH LIII. 2: 18 (1942). SAOL (1950).
(3) -LÄSNING. om ung människas läsande; äv. konkretare, om läsning (se d. o. a) för ungdom. Att historiska berättelser af så föga pålitlig beskaffenhet som dessa ej äro att anbefalla till ungdomsläsning, måste medgifvas af hvar och en, som i historien söker något annat än den spänning, en roman lika väl eller bättre kan gifva. SvTidskr. 1870, s. 349. Inledningsvis resonerar Nikolajeva om skillnader mellan vuxen- och barnlitteratur, hur vuxenböcker blivit ungdomsläsning. SvD 9/9 1996, s. 20.
(3) -LÖN. jfr lön, sbst.1 2 b. En preliminär uppgörelse har träffats om en höjning av ungdomslönerna. SvD 11/6 1971, s. 12.
(2, 3) -MILJÖ. miljö (se d. o. 4) i vilken ngn tillbringar sin ungdom l. där ungdomar (föredrar att) vistas. En delvis annan bild av Strindbergs barndoms- och ungdomsmiljö, än man kan läsa ut ur Tjänstekvinnans son. IllSvLittH 4: 68 (1957). För att motverka passiverande och destruktiva ungdomsmiljöer räcker det inte med vissa kontrollåtgärder från kommunernas sida. DN 27/5 1981, s. 2.
(3) -MINISTER. minister (se d. o. 3 a) med ansvar för ungdomsfrågor. SvD(A) 12/7 1959, s. 4.
-MINNE.
1) till 2: minne (se minne, sbst.1 4) från ungdomen. SC 1: 124 (1820). (Han förlorade) sig som vanligt mångordigt och utförligt i några avlägsna ungdomsminnen. Kjellgren Smar. 77 (1939).
2) (†) till 3, om ung persons minnesförmåga; jfr minne, sbst.1 1. Järta 2: 518 (1828). Omsorgen bör .. blifva att vid införande af nya läroämnen icke öfverhopa och oreda ungdomsminnet. TLär. 184647, s. 380.
(1) -MOD. (numera mindre br.) om oräddhet l. livsglädje l. vitalitet o. d. som hör samman med l. utmärker ungdom; äv. mer l. mindre bildl. PoetK 1817, s. 53 (i bild). Solen blänker öfver vågen; / Fri och frisk käns åter hågen, / Fylld af fröjd och ungdomsmod. Öman LyrBl. 2: 38 (1868). Utsikt 1949, nr 2, s. 19.
(3) -MODE. jfr mode 2 a o. tonårs-mode. En dokumentering av ungdomsmodet (har) inletts, bl.a. har ett antal plagg från den nu nedlagda firman Mah Jong förvärvats. Fatab. 1977, s. 209.
(3) -MOTTAGNING~020. rådgivningsbyrå för ungdomar i medicinska l. psykologiska l. sociala frågor. SvD 28/8 1975, s. 10.
(1) -MÄRG. (†) jfr märg, sbst. 5 d, o. -kraft, -mod. Palmblad Aisch. 60 (1842). Än bor i dina ådror ungdomsmärgen, / Ditt blod har eld, fastän ditt hår är grått. Böttiger 3: 222 (1858).
(3) -MÄSTERSKAP~102, äv. ~200. jfr mästerskap 3. SvD(A) 1/6 1967, s. 14.
(3) -MÖTE. möte anordnat (av l.) för (ett större antal) ungdomar (tillhörande viss förening l. visst förbund o. d.). 3SAH 8: 30 (1893).
(3) -NÄMND. nämnd (se d. o. 2) för handläggning av ungdomsfrågor; särsk. i uttr. barn- och ungdomsnämnd, om nämnd (se d. o. 2 b) som handlägger skol- o. fritidsfrågor för barn o. ungdom; förr särsk. om nämnd för social ungdomsvård. I varje kommun skall finnas en barnavårdsnämnd. Vid handläggning av ärenden rörande ungdomsskydd må nämnden kallas ungdomsnämnd. SFS 1934, s. 314. Det överstiger våra resurser, säger .. sakkunnig i Sollentunas barn- och ungdomsnämnd. DN 11/5 1996, s. D8. Innan polisens aktion hade ordföranden för stadens ungdomsnämnd .. hälsat på i det ockuperade huset. Hufvudstadsbl. 11/6 2003, s. 6.
(2, 3) -NÖJE. jfr nöje 5. Hela behaget af mina ungdoms-nöjen har jag delat med er. Björn Besynn. 12 (1792).
(3) -ORGANISATION. jfr organisation 3 o. -förening. En särskild ungdomsorganisation, Ungdomens Röda kors, har tillkommit, afsedd hufvudsakligen för skolungdom. 2NF 38: 315 (1926).
(1) -PERIOD. period i en människas liv då hon är ung, vanl. liktydigt med: ungdom (se d. o. 2). Med denna resa vill jag afsluta min ungdomsperiod och derefter betrakta mig såsom en bland dem, som klifva nedför lifvets höjder. Rydberg Brev 2: 6 (1857).
(3) -PLATS. (särskilt inrättad) anställning för ungdom; jfr plats, sbst.1 7 b. SFS 1982, s. 71.
(2) -POESI. jfr poesi 1 o. -lyrik. Wirsén Ton. 10 (1893).
(2) -PORTRÄTT. porträtt (se d. o. 1) av ngn som ung; äv. om skildring i litteratur l. film o. d. av ngns liv som ung (jfr porträtt 2). HT 1887, s. 75. Något äldre ungdomsporträtt annat än medföljande eger jag icke. Strindberg Brev 15: 202 (1905). Penns ungdomsporträtt av en desperat knarkare som övertalar sin kompis .. att sälja CIA-information till ryssarna är briljant. DN 25/2 2009, s. A21.
(3) -PRAKTIK. jfr praktik, sbst.1 3. Fyra av tio arbetsgivare (tycker) att ungdomspraktik är ett sätt att bereda väg för rekrytering i framtiden och att den fungerar som en provanställning. DN 22/10 1992, s. C1.
(3) -PROBLEM. problem som rör l. har avseende på l. upplevs av ungdomar. SvD(A) 25/5 1946, s. 8.
(2) -PRODUKTION. sammanfattande, om litterär produktion (se d. o. 4) från författares ungdom; jfr -diktning. Söderhjelm Tavaststj. 74 (1900).
(3) -PSYKIATRI. gren av psykiatrin med uppgift att undersöka o. behandla ungdomars psykiska problem l. sjukdomar. SvD 3/6 1972, s. 9.
(3) -PSYKIATRISK. jfr psykiatrisk o. -psykiatri. Bergstrand SvLäkS 415 (1958).
(3) -PSYKOLOGI. jfr psykologi 1. Ungdomspsykologi .. (dvs.) den del av psykologien .. som handlar om ungdomsålderns själslif. 2NF (1920).
(3) -PUCKEL. [jfr eng. youth bulge] om förhållandet att en oproportionerligt stor andel av ett lands befolkning utgörs av ungdomar. Kommunerna är .. intresserade av AMU med tanke på den stora ungdomspuckeln de närmaste åren. SvD 30/5 1980, s. 13.
(1) -RAS. särsk. (†) ungdomsyra; jfr ras, sbst.3 II 3. Weste (1807). Björkman (1889).
(1) -RASK. (†) rask (se rask, adj. 3) på ett för ungdom utmärkande sätt. HT 1915, s. 264 (1832). Så nära står den gamla, ännu ungdomsraska damen i förbindelse med tredje Gustafs dagar. PersonhT 1905, s. 96.
(2) -REMINISCENS. (†) jfr reminiscens o. -minne 1. PoetK 1819, s. 61. Tyngas av religiösa ungdomsreminiscenser. SvLäkT 1935, s. 1788.
-RESA. till 2: resa företagen i ungdomen; ngn gg äv. till 3: resa anordnad för l. företagen av ungdomar. Han är en gammal vän af min Oncle, se’n den tiden han gjorde sina ungdomsresor i verlden. Altén Fästm. 25 (1796). (På Kreta) finns sol och bad, pittoreska platser, ungdomsresor och familjeprodukter. DN 28/4 2002, s. E2.
(3) -REVOLT. om revolt bland ungdomar (riktad mot den äldre l. etablerade generationens normer l. ideal l. levnadssätt o. d.); jfr -uppror. Ungdomsrevolten ute i världen och dess avläggare i Sverige. SvD(A) 2/6 1968, s. 21.
-ROMAN.
1) till 2: roman skriven i författares ungdom. Bremer GVerld. 2: 336 (1860). Under mellantiden torde fru Lenngren på nytt ha läst Fieldings ungdomsroman. IllSvLittH 2: 437 (1956).
2) till 3, om roman avsedd l. lämpad för ungdomars läsning. TSvLärov. 1951, s. 473. Annika Thor (har) skrivit två uppmärksammade ungdomsromaner om en judisk flyktingflicka. DN 2/12 1997, s. B1.
(1) -ROS. jfr ros, sbst.1 5 b; äv. oeg. Elgström o. Ingelgren 295 (1809). Sorgen har blekt ut ungdomsrosorna. Carlén Rosen 379 (1842). Hon höll just på att lägga ungdomsrosor på kinderna. Hedberg SnällBarn 437 (1958).
(3) -RÅD. råd (se råd, sbst.3 22) (inom kommunal (l. kyrklig) verksamhet) med uppgift att ägna sig åt l. handlägga ungdomsfrågor. Skara stifts ungdomsråd. KyrkohÅ 1919, s. 397 (1917). Kommunernas stöd åt verksamheten förmedlas ibland av ungdomsråd, dvs. samarbetskommittéer mellan de olika ungdomsorganisationerna i orten. Elmér SvSocPolit. 278 (1964).
(3) -RÖRELSE. jfr rörelse 8. Nordgren Ungd. Titelbl. (1906).
(3) -SEKRETERARE. jfr sekreterare 1. Brilioth SvKyrkKunsk. 30 (1933). Ungdomssekreterare och ungdomsassistenter organiserar och leder barn- och ungdomsarbetet i församlingar och vissa ideella föreningar. SvYrkeslex. 2: 147 (1973).
(3) -SEKTION. ungdomsavdelning; jfr sektion 5 d. IdrBl. 1935, nr 128, s. 9.
(1) -SINNE. (numera bl. tillf.) ungdomligt sinnelag; jfr sinne, sbst.2 7. (Böckerna skulle) tjena såsom en Exempelbok till Luthers Kateches, och göra den antagligare för ungdomssinnet. Broocman TyUnd. 1: 96 (1807).
(3) -SKARA. skara (se skara, sbst.1 a) bestående av ungdomar. Glada ungdomsskaran återvänder. Böttiger 2: 205 (1857).
(2, 3) -SKOLA. skola för (barn o.) ungdom; numera vanl. sammanfattande, om grundskola o. gymnasium. Holmberg Folkhögsk. 71 (1883). Ungdomsskolorna, både folkhögskolorna och de praktiska skolorna, ger ett .. stort arbetsområde. Form 1947, s. 21. Om man väljer någon form av vuxenutbildning riskerar man att få läroböcker som är anpassade för ungdomsskolan. SvD 4/4 1974, s. 38.
-SKRIFT. till 2: skrift avfattad i författares ungdom; i sht förr äv. till 3, om skrift avsedd l. lämpad för ungdomars läsning. Broocman TyUnd. 2: 40 (1808). (Bokförrådet) utgöres af .. för folk- och friskolans barn berättande ungdomsskrifter. Lundin NSthm 361 (1888). 1880 erbjuder Strindberg Isidor Bonnier sina ungdomsskrifter. 3Saml. 31: 108 (1950).
(3) -SKYDD. särsk. (numera bl. ngn gg) samhälleligt skydd åt ungdomar (t. ex. gm omhändertagande l. anstaltsvistelse); jfr -vård. SocHb. 97 (1908). Barnavårdslagen har senare kompletterats med en avdelning om ungdomsskydd (1934). Elmér SvSocPolit. 186 (1943).
(1) -SKÖN. (†) skön på ett för ungdom utmärkande sätt; som utstrålar ungdomlig skönhet; jfr -fager. Runeberg (SVS) 2: 108 (1828). Adelsköld Dagsv. 4: 351 (1901).
(1, 2) -SKÖNHET~02 l. ~20. jfr skönhet 1 o. -fägring. JGOxenstierna 4: 395 (1815). Änkekejsarinnan bär ännu spår af sin beryktade ungdomsskönhet. Billing LevnBiskop. 29 (1912).
(3) -SLUSS. särsk. enhet inom kommunal verksamhet med uppgift att slussa ut ungdomar på arbets- l. bostadsmarknaden; förr äv. om enhet för uppsökande l. kurativ verksamhet knuten till barnavårdsnämnd. SvD(A) 18/11 1964, s. 10. För att få ut .. kontant arbetsmarknadsstöd, skulle ungdomarna få lov att delta i den verksamhet kommunerna ordnade genom de nya ungdomsslussarna. DN 10/9 1982, s. 7.
(1, 3) -SPEGEL. (†) skrift med moraliserande innehåll lämpad för ungdomars läsning (jfr spegel 1 c β); ngn gg äv. om person skickad l. lämplig som förebild för ungdomen (jfr spegel 1 c α α'). Ungdoms Spegel war den Dygd-Ädla Jungfru Catharina Eleonora Holm. Nordenflycht (SVS) 1: 48 (1739). Den efter tysk förebild skrifna Ärbara ungdomsspegeln. 2NF 23: 1359 (1916).
(1) -SPÄNST. (tillf.) jfr spänst 2. Fadern bär med ungdomsspänst sin lille son på raka armar uppför villans höga stentrappa. Thorén Herre 6 (1942).
(1) -SPÄNSTIG. (numera bl. tillf.) jfr spänstig 3. AB(L) 1895, nr 272, s. 3.
-STAD. till 2: stad där ngn tillbringar l. har tillbringat (större delen av) sin ungdom; i sht förr äv. till 3, om stad som kännetecknas av ett starkt inslag av ungdomar. Jag sjelf var en gammal Upsalasångare (som för blott ett år sedan .. lemnat ungdomsstaden). Ödman UngdM 1: 162 (1877, 1881). Förre statsministern Ingvar Carlsson gör ett av sina återkommande besök i gamla hemtrakter .. (1 maj skall han) agera huvudtalare i barn- och ungdomsstaden Borås. GbgP 29/4 2001, s. 13.
(1, 2) -STADIUM. om stadium (se stadium, sbst.3 2) hos ung växt l. ungt djur som präglas av utveckling l. tillväxt o. d.; äv. (i Finl.) om skolstadium som följer på grundskolan, gymnasium (jfr stadium, sbst.3 2 a). En lika stor olikhet mellan ungdomstadiet och den sedermera framträdande gestalten visar sig .. icke hos alla insekter. Thorell Zool. 2: 355 (1865). De vidgade studiemöjligheterna på ungdomsstadiet är ett sätt att trygga det svenska skolnätet. Hufvudstadsbl. 13/2 1995, s. 8.
(1) -STOLT. (†) som är fylld av l. utstrålar ungdomlig stolthet; äv. i överförd anv., om ngt sakligt. CVAStrandberg 1: 335 (1862; om framtidsplan). Gå ungdomsstolt med lyftad panna! Heidenstam NDikt. 96 (1915).
(3) -STRAFF. straff som ådöms l. kan ådömas ungdomar. SvJuristT 1954, s. 348.
(2) -STRID. (numera bl. tillf.) strid som utkämpas i ungdomen. (G. I:s) ungdomsstrider hade kämpats mot utländska förtryckare. Frey 1850, s. 436.
(2) -STUDIER, pl. studier bedrivna i ungdomen. Jag minns ännu af mina ungdomsstudier, at åtmindstone alla gamla republiker och stater ej funno sin undergång i annat än luxen, som enerverade sederna. Höijer 4: 76 (c. 1800).
(3) -STYRELSE. statlig myndighet med ansvar för ungdomsfrågor; i sht förr äv. om enhet inom kommunal verksamhet med uppgift att samordna samhälleliga åtgärder för ungdomar. Att ett stort antal kommuner på senare år inrättat eller planerar att inrätta särskilda ungdomsstyrelser. TSvLärov. 1954, s. 8. Ungdomsstyrelsen ska särskilt .. verka för att ungdomsperspektivet utvecklas i statliga myndigheters verksamheter. SFS 2007, s. 2384.
(1) -STYRKA. (†) ungdomskraft; jfr styrka, sbst. 4. 2SAH 5: 148 (1808). Rydberg Sing. 96 (1876).
(2) -SVÄRMERI. jfr svärmeri 3. Altén Landförv. 55 (1796). Att patriotismen blott är .. ett ungdomssvärmeri, en villa. Phosph. 1810, s. 43. Det är ju bara ett oskyldigt ungdomssvärmeri, en lätt sommarlek, en liten flickdröm, en fjärilslek. Hedberg DockDans. 147 (1955).
(1, 2) -SYND. synd begången i ungdomen l. på grund av ungdomligt oförstånd l. omognad o. d. KKD 3: 181 (1710). I kväll i TV bekänner kända politiker sina ungdomssynder inför folket. De har snattat. Expressen 24/3 1990, s. 13.
(1) -TID. jfr tid, sbst. 3, o. -bana, -dagar, -vår, -ålder. Huru snart löper then herlighe wår Vngdoms tijdh lijke som en skugga bort? Berchelt PestOrs. Fört. A 2 a (1589).
(3) -TIDNING. jfr tidning 2 a. Alldeles gratis erhålles den kända prakttidningen Julklappen .. af alla, som prenumerera på Linnea, ill. ungdomstidning. AB(L) 1895, nr 256, s. 1.
(3) -TING. jfr ting, sbst.1 g. Tal vid ungdomstinget på Skansen. 2SvBL 13: 553 (cit. fr. 1937). jfr stifts-ungdomsting.
(1, 2) -TRO. särsk. om tro (se tro, sbst.1 6) som ngn hyser i ungdomen. Hvar i Herrans namn hafva under det nationalliberala partiets ledning ungdomsmodet, ungdomstron och detta ungdomssvärmeri för det ideala .. hvart ha de tagit vägen? Rydberg Brev 2: 177 (1876).
(2) -TYCKE. om i ungdomen hyst o. på tyckande grundad uppfattning l. inställning (jfr tycke 1); äv. (o. numera bl.) om förälskelse i ungdomen (jfr tycke 2 c). Mån det då war mig til en lycka, / At wettet äntlig seger feck, / Och at jag sökte undertrycka / Alt, hwad från ungdoms tycket geck? Nordenflycht QT 1745, s. 129. Deras kärlek till varandra betraktade han nu som ett ungdomstycke, som hos dem båda måste ha förflyktigats. Krusenstjerna Pahlen 4: 254 (1933).
(3) -TÄVLING. särsk. idrottstävling för ungdom. Swing 1921, nr 37, s. 5.
(2, 3) -UNDERVISNING. undervisning av (barn o.) ungdom. Måtte Högl. UpfostringsCommissionen, genom utsatte premier upmuntra dugtige och wid ungdomsunderwisning öfwade män .. att utarbeta tjenliga .. skolböcker! ÅbSvUndH 83–84: 295 (1779).
(2) -UPPLEVELSE. upplevelse i ungdomen. Schück o. Warburg 3LittH 8: 549 (1949).
(3) -UPPROR~02 l.~20. jfr -revolt. Vad jag pläderar för är en forskning som .. ser 1800-talets enbart förstärkta klasspolarisering mot det senare 1900-talets ungdomsuppror och emancipering. Rig 1972, s. 6.
(3) -UTBYTE~020. om organiserat utbyte av ungdomar mellan två l. flera länder (i syfte att främja internationell förståelse). Organisationer, som på ett tillfredsställande sätt förmedlar elevkorrespondens och ungdomsutbyte. TSvLärov. 1954, s. 568.
(3) -UTRYMME~020. (i Finl.) ungdomsgård. (För pengarna) skulle vi ha kunnat bygga tio kulturcentra med bibliotek, ungdomsutrymmen, idrottshallar och kanske danssalar. – Det hade varit en kulturrevolution. NordKont. 1972, s. 196.
(1, 2) -UTVECKLING~020. i ungdomen pågående utveckling (av personligheten). Frey 1845, s. 141.
-VANA. till 2, om vana förvärvad i ungdomen; äv. (o. numera bl.) till 3: bland ungdomar utbredd vana. Vngdoms waanan hänger längie wedh, och är swår at afflåta, hwadh heller han är ond eller godh. Grubb 574 (1665). (Mobiltelefon)tillverkarna försöker klura ut hur traditionella och återkommande ungdomsvanor kan slå igenom via nya tekniken. GbgP 1/7 2002, s. 13.
(1) -VARM. (†) som utstrålar l. är fylld av ungdomlig värme; äv. i överförd anv., om ngt sakligt. Sådan, med minnet än ungdomsvarmt af Ideernas ljusverld, / Nyss hon (osv.). Atterbom SDikt. 1: 181 (1808, 1837). Du ungdomsglade, ungdomsvarme man. Nybom SDikt. 2: 228 (1839, 1880). Östergren (1964).
(2) -VERK. om i ungdomen åstadkommet alster; särsk. (o. numera bl.) om litterärt l. konstnärligt l. vetenskapligt verk; jfr -arbete 1. PoetK 1815, s. 8. Filosofen är sysselsatt med att fullborda ungdomsverket. Pleijel Fungi 298 (1993).
(3) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. av kommun l. församling l. förening o. d. anordnad verksamhet som vänder sig till ungdomar; jfr -aktivitet, -arbete 2. Ungdomsverksamheten tar sig .. så praktiska uttryck att man i Katarina inrättat en stenografkurs och en språkkurs. Carlsson HelaSthm 338 (1912).
(1, 2) -VÅR. (numera bl. tillf.) om (första delen av) ngns ungdomstid. Ock thenna skönheets Roosz i bästa vngdoms Wåhren / Aff dödens kalla Nord ifrån sin ädla Stamm, / Affrijfwin. Lucidor (SVS) 217 (1671; uppl. 1997).
(3) -VÅRD. av samhället ombesörjd tillsyn l. vård av ungdomar; särsk. om (institutionellt) omhändertagande av ung person med problem; särsk. (i fackspr.) i uttr. sluten ungdomsvård, om tidsbestämd straffpåföljd för ungdomsbrottsling. SocHb. 367 (1908). Vi har anledning att vara tacksamma .. för hans krav att satsa ordentligt på andra former av ungdomsvård. DN(A) 2/5 1965, s. 5. Tingsrätten dömde efter tumreglerna till högsta möjliga straff – alltså fyra års sluten ungdomsvård. GbgP 13/8 2004, s. 26.
Ssg: ungdomsvårds-skola. (numera bl. i skildring av ä. förh.) inrättning för vård o. utbildning av ungdomar som omhändertagits för samhällsvård. DN(B) 8/6 1948, s. 1.
-VÄN. till 2: vän från ungdomen (jfr -bekant, -broder, -kamrat); ngn gg äv. till 3, om person som är vänligt inställd till l. tycker om ungdomar. Altsedan i går har jag icke gjort annat än gråtit .. Gråtit i hop med frun .. och en änka, fruns gamla ungdomsvän. Thorild Bref 1: 33 (1781). Biskopen .. anser – vaken och intresserad skolman och ungdomsvän som han är – att Linköpings gymnasium behöver en kunnig, ung och driftig lektor. Lidman Blodsarv 195 (1937).
(2) -VÄNSKAP~02 l. ~20. under ungdomen (mellan jämnåriga) uppkommen l. förekommande vänskap. Mellan honom och min far egde en, jag vill nästan säga romantisk ungdomsvänskap bestånd hela lifvet igenom. Svedelius Lif 42 (1887).
(3) -VÄRLD. sammanfattande, om ungdomar o. deras livsstil l. attityder l. intressen o. d. Boëthius HistLäsn. 1: 210 (1895). När två vuxenresenärer .. inte begiper sig på den ungdomsvärld de besöker, vare sig språket eller humorn, svärtan eller magin, då har man svårt att ta .. deras upprörda vittnesmål på allvar. DN 22/8 1997, s. B1.
(1) -VÄRME, äv. -VÄRMA. (†) om värme l. entusiasm o. d. som utmärker l. hör samman med ungdom; jfr -glöd. 2Saml. 25: 25 (1797). Italiadikternas inspirerade unge sångare, som .. med sin ungdomsvärme och sydländska vitalitet .. föregrep nittiotalsrenässansen. IllSvLittH 3: 540 (1956).
(1) -YRA. av ungdom beroende l. präglat tillstånd av upphetsning l. iver l. lättsinne o. d.; jfr -ras. Serenius Fff 1 b (1734). Nu ökades hvimlet, studenterna svärmade i glädje och ungdomsyra. Fatab. 1945, s. 131 (1849).
(1) -ÅLDER. [fsv. ungdoms alder] den ålder varunder en människa befinner sig mellan barndom o. vuxenålder, ungdomstid; äv. dels i utvidgad anv., om ålder hos ung vuxen, dels mer l. mindre bildl. (särsk. om tidig utvecklingsfas). Linc. (1640). Hvarje folks ungdoms-ålder har haft sin (mytologi). 2SAH 5: 273 (1810). På grund af urgammal iakttagelse beteckna vi vissa åldrar med bestämda namn såsom barndom, ungdomsålder, mannaålder, ålderdom. Ymer 1905, s. 77. Emigrationen, som under 80-talet nådde sin kulmen .. decimerar starkast ungdomsåldrarna 15–35 år. Björck HeidenstSek. 28 (1946).
(1) -ÅR. [fsv. ungdoms ar] om levnadsår tillhörande ngns ungdom, i sht i pl.; jfr -dagar. Vthi sine vngdoms åhr wardt han alt för hastigt tagen ifrån sina studier. Schroderus Dress. 209 (1610).
(1) -ÄPPLE. mytol. om äpple som anses skänka evig ungdom. (Prinsen) tänkte icke vidare på sitt ord och lofven, att hemta ungdoms-äpplen och lifs-vatten åt sin gamle fader. SvFolks. 153 (1844).
(2) -ÄVENTYR~102, äv. ~200. äventyr som upplev(t)s i ungdomen. (Nestor) berättade honom alle sine Ungdoms Äfwentyrer. Ehrenadler Tel. 597 (1723).
Avledn.: UNGDOMLIG, förr äv. UNGDOMELIG, adj. (-elig 1769. -lig 1810 osv.)
1) till 1, 2: som sammanhänger med l. hör till l. är karaktäristisk för ungdom(en); särsk. om ngns känsla l. egenskap l. tänkesätt o. d.; om person äv.: som (i strid med de faktiska förhållandena) ger (l. vill ge) intryck av att vara ung. BetInformV 1769, s. 49. Hvarje spår af löje försvann från hans vackra, ungdomliga ansigte. Carlén Repr. 185 (1839). Festen bevistades .. af tvenne konungens söner .. åtföljde af sin guvernör, en ungdomlig veteran. 3SAH 4: 96 (1889). För .. alla de punschdoftande studenttraditionerna hade han blott ett hårt, ungdomligt förakt. Siwertz JoDr. 51 (1928). Han gick sin vanliga omväg genom staden med ungdomligt spänstiga steg. Johnson Kommentar 5 (1929). Många personer .. få genom smärtsamma operationer betala räkningen för sin ungdomliga dårskap att låta tatuera sig. Kulturen 1948, s. 38.
2) till 3: som utgörs av ungdomar. 2VittAH XXIX. 1: 27 (1880, 1884). Ungdomlig liga greps i Höganäs .. Pojkarna är i 14–19-årsåldern. SDS 15/10 1957, s. 20. Vårt ungdomliga och yrkesskickliga team väntar på att just Du skall komma och tillsammans med oss utveckla vår arbetsgemenskap. Hufvudstadsbl. 18/2 1989, s. 21.
Avledn. (till ungdomlig 1): ungdomlighet, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara ungdomlig. Atterbom Minn. 392 (1818). Bourgsten var angelägen att behålla sin ungdomlighet. Det första vita hårstrået på hans fyrtioårsdag hade ingivit honom en tyst förtvivlan. Stiernstedt Liw. 176 (1925).
Spoiler title
Spoiler content