SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
SQUAW skvå4 l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal (skvåh Dalin (1871); skoå Ekbohrn (1904)), f.; best. -en (Siwertz Varuh. 66 (1926) osv.) l. -n (Macfie o. Westerlund Wasaw. 22 (1935) osv.); pl. -s; äv. (föga br.) SKVAV skva4v, f.; best. -en; pl. -er (Östergren (1940)) l. -s (Östergren (1940)).
Ordformer
(skvav 19261956. squaw 1868 osv. sqvau 1857)
Etymologi
[av. amerik. eng. squaw, av nordamerik. indianspr. squaws, squa, kvinna]
(gift) indiankvinna; indians hustru; äv. oeg. Andersson (1857). Den vitklädda squawen (dvs. modern till en pojke, som låtsas vara indian) log vänligt, .. medan Vita Örnen skadeglatt klappade händerna. Siwertz Varuh. 66 (1926). (Indian-)hövdingen (kom) tillbaka åtföljd av sin squaw och sin yngsta avkomma. Forss Mañan. 45 (1937). Från lägret hördes ett ihållande oväsen av skällande hundar, skrikande barn, pladdrande squaws och hojtande krigare. Renner Roberts Nordv. 388 (1938).
Ssg: SQUAW-ANSIKTE~020. Lilius FjärrNordv. 121 (1912).
Spoiler title
Spoiler content