STADION sta4dion, sbst.1, n. (Zilliacus PilgrHellas 147(1923) osv.), äv. (föga br.) r. l. m. (IdrB 4: 47(1907)); best. -iet; pl. -ier; äv. STADIE -die, sbst.1, r. l. m.; best. -ien; pl. -ier; äv. STADIUM -dium, sbst.1, n.; best. -iet, i best. anv. förr äv. utan slutart. (Weste FörslSAOB(c. 1817)); pl. -ier; förr äv. STADIER, r. l. m.
Ordformer
(stadie 1640—1945. stadie- i ssg 1897 (: stadiemåttet, sg. best.). stadier, sg. c. 1724. stadier, pl. 1526 osv. stadiet, sg. best. 1891 osv. stadion 1904 osv. stadium 1526—1891)
Etymologi
[jfr t. stadion, eng. stadium, lat. stadium; av gr. στάδιον, längdmåttet stadion, löparbana, idrottsanläggning, av ovisst urspr.; formen stadie är ombildning utgående från best. sg. -iet o. pl. -ier. — Jfr STADION, sbst.2,STADIUM, sbst.3]
om ett i det antika (Egypten,) Grekl. o. Rom använt längdmått av varierande längd (vanl. c. 177— c. 192 m). Luk. 24: 13(NT 1526). Eratosthenes räknar Iordennes omkretz till 252000 stadier, thet är 7875 miler. Forsius Phys. 172(1611). Sjelfa Neptuni tempel var en stadier långt. Eurenius Atl. 131(c. 1724). Sardanapalus. .. Hur mycket är förstördt af sjelfva muren? / Officern. En tjugu stadier allraminst — måhända / Än mer. Collan Dikt. 185(1864). En dagsresa utgjordes (hos hebreerna) af 200 egyptiska stadier, omkring 125000 fot. UB 2: 25(1873). Vid de olympiska spelen (i femkampen) förekommer löpning å 190 meter = en grekisk stadion. IdrB 4: 47(1907).
Ssg (om antika förh.): STADIE-MÅTT. om längdmåttet stadion. Nordenskiöld Periplus 8(1897). Det stadionmått Eratosthenes använde anses ha varit 157,5 meter. BokNat. Mater. 389(1953).
