publicerad: 1989
STERKORAL stær1kora4l, äv. -kω-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. sterkoral, eng. o. fr. stercoral; avledn. av lat. stercus (gen. stercoris), gödsel (se STERKORAGETISK)]
med. som utgör l. tillhör l. innehåller l. liknar exkrementer; exkrement-, avförings-. (Avföringarna) äro i början stercorala, men blifva sedan mucösa. TLäk. 1834, s. 60. Sundberg (1926; om kräkningar). Lindskog o. Zetterberg (1981).
-FISTEL. fistel (se fistel, sbst.1 1) uppkommen gm att hål bildats i ändtarmsvägg. Mesterton Bråckl. 15 (1857). —
Spoiler title
Spoiler content