SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STICKELBÄR stik3el~bæ2r l. ~bä2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(steckel- (-kk) 1664—1755. stekel- 1654. stickel- (-kk-) 1638 osv. stikel- 1915 (från Åland). stäckel- 1642. stäkel- 1642. -beer 1915. -bär (-ää-) 1638 osv.)
Etymologi
[sv. dial. steckel(s)bär, stickel(s)bär; liksom dan. o. nor. stikkelsbær av lt. stickelber, motsv. ä. t. stichelbeere, av stickel, spets, tagg, stickel (se STICKEL), o. bere, bär (se BÄR, sbst.1); namnet syftar på buskens taggar]
(i Sydsv. o. i Finl., numera bl. bygdemålsfärgat) krusbär (se d. o. 1, 2). Franckenius Spec. F 4 a (1638). 4 K(annor) Stickelbär a 8 ör(e). HovförtärSthm 1640 A, s. 482. Stickelbär eller Krusbär wäxte helt wilde, och des Buskar mycket store emellan Kyrkan och Prästegården. Linné Öl. 55 (1745). Din fina hy så hvit som grädda är, / din mun, en amorsbåge af koraller, / ditt öga som ett gullstänkt stickelbär. Josephson SvRos. 5 (1888). ANF 60: 46 (1946; betecknat ss. sydsvenskt, ”men icke vanligt bland bildade”). Endast finnar finska krusbär har? Icke, ity att krusbär heter stickelbär på finlandssvenska. AlltMat 1981, nr 8, s. 58. — särsk. oeg. l. bildl., särsk. dels om stickande epigram o. d., dels ss. beteckning för en mycket liten kvantitet av ngt, uns l. skvatt o. d. Skall jag säga något för henne, mitt beskedliga stickelbär? Almqvist Amor. 225 (1822, 1839). Tegnér i 3SAH XLVI. 2: 275 (1835; om epigram). Jag var icke så mycket som ett stickelbär klokare, än Malla Södergren. Topelius Vint. I. 2: 246 (1862, 1880).
Ssgr (i Sydsv. o. i Finl., numera bl. bygdemålsfärgat): STICKELBÄRS-BLAD. blad på l. från krusbärsbuske. Holmström Ström NatLb. 4: 47 (1852). —
-BUSKE. krusbärsbuske; jfr stickel-buske. Frese Sedel. 68 (1726). Sigfrid och jag satt .. bakom stickelbärsbuskarna. Moberg DinStund 86 (1963). —
-FJÄRIL. (†) krusbärsmätare; jfr -mätare. Holmström Ström NatLb. 4: 47 (1852). —
-GÅNG. gång (se d. o. III 1 a) vid rad av l. mellan rader av krusbärsbuskar. Siwertz Mälarp. 61 (1911). —
-HÄCK. krusbärshäck. Lundberg Träg. 220 (1754). —
-KAKA. krusbärskaka. Warg 506 (1755). —
-LÖV. löv på l. från krusbärsbuske. Haartman Sjukd. 242 (1759). —
-MAL. (†) krusbärsmott. Holmström Ström NatLb. 4: 12 (1852). —
-MOS. mos tillagat av krusbär, krusbärsmos. Warg 496 (1755). —
-MÄTARE. (numera knappast br.) krusbärsmätare. Dahlbom Insekt. 201 (1837). Större stickelbärsmätaren, äfven känd under namnet Harlekin, Zerene grossulariata L., .. med gulaktig kropp och stora, svarta fläckar på bröst och bakkropp. Rebau NatH 1: 620 (1879). Cannelin (1939). —
-PASTEJ. (†) pastej med fyllning av krusbär. Broocman Hush. 6: 7 (1736). —
-RIBS. (†) krusbärsbuske; jfr -buske. Liljeblad Fl. 93 (1792). Laurell BeskrVäxt. 47 (1883). —
-SAFT. krusbärssaft. Alm(Ld) 1796, s. 39. —
-SOPPA. soppa tillagad på krusbär. Warg Bih. 11 (1765). —
-SORT. sort av krusbär l. krusbärsbuske, krusbärssort. HbTrädg. 4: 98 (1874). —
-SÅGARE. (†) om stora krusbärsstekeln. Dahlblom Insekt. 300 (1837). HbTrädg. 3: 106 (1872). —
-SÅS. sås kokad på krusbär. (Till brynt oxtunga) brukas stickelbärs sauce med corinter uti. Warg 71 (1755). —
-TÅRTA. tårta med fyllning av l. dekorerad med krusbär. Oec. 42 (1730). —
-VATTEN. (†) ss. läskedryck använd dekokt på krusbär, socker, vinsten o. vin. Warg 631 (1755). —
-VIN. krusbärsvin. Stiernstolpe Arndt 2: 85 (1807). —
-ÄTNING. Almqvist Hind. 35 (1833).
Spoiler title
Spoiler content