SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STICKLA stik3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[till STICKEL]
(i fackspr.) bearbeta (metall l. sten l. glas l. trä o. d.) med stickel (för att inrista figurer l. streck o. d.); äv. med obj. betecknande den gm ristningen åstadkomna figuren o. dyl. l. det borttagna spånet o. d. Fatab. 1936, s. 84 (om förh. 1805). Stickling, (dvs.) bearbetning av en tryckplåt med stickel. GrafUppslB (1951).
Särsk. förb. (i fackspr.): STICKLA BORT10 4. gm stickling avlägsna (ngt). NordBoktrK 1913, s. 154. SvD(B) 1954, nr 79, s. 10. —
STICKLA UT10 4. gm stickling utarbeta (ngt). Essén Doll. 255 (1917).
Ssg (i fackspr.): STICKEL-BOCK. bock (se bock, sbst.1 II) använd ss. underlag för arbetsstycke vid stickling. GrafUppslB (1951).
Spoiler title
Spoiler content