SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STICKLA, v.2 -ade.
Ordformer
(förr äv. stik-)
Etymologi
[liksom d. stikle av t. sticheln, iterativbildning till stechen, sticka (se STICKA, v.1). — Jfr STICKLING, sbst.4]
(†) pika l. vara spydig mot (ngn) l. ge (ngn) en l. flera gliringar l. stickord o. d.; äv.: reta l. uppegga l. stimulera (ngns uppmärksamhet). Månn' icke rätta skrif-friheten består i att ventilera pro et contra i en sak; men ej att stickla och ballottera Rikets Embetsmän? HSH 15: 329 (1760). Då til sluteligit afgiörande det eftertänkeliga ämne förekommer, som så länge stikladt publiquens upmärksamhet och derigenom beklageligen upeldat mångas sinnen, så (osv.). 2RARP 20: 522 (1761).
Spoiler title
Spoiler content