publicerad: 1989
STIGLÄDER sti3g~lä2der l. STEGLÄDER ste3g~, n.; best. -lädret (Schück VittA 1: 33 (i handl. fr. 1617) osv.) ((†) -läderet VadstÄTb. 162 (1592)); pl. =; pl. best. -lädren (Weste FörslSAOB (c. 1817) osv.), äv. (i sht vard.) -läderna (Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 4 (i handl. fr. 1654), RidI 1897, s. 25).
Ordformer
(steg- (-eeg-, -gh) 1523 osv. stig- (-ijg-, -gh-) 1545 osv. stÿg- 1667 (: stÿglädersringar); se för övr. LÄDER)
Etymologi
[fsv. stighlädher; liksom fd. stiledher (d. stiglæder) sannol. av mlt. stichledder, stigeledder l. mht. stīcleder (t. steigleder), av stīgen (se STIGA, v.3), o. ledder resp. leder (se LÄDER); formen steg- beror på anslutning till STEG, sbst.1, l. beror på inflytande från t. steigleder (se ovan)]
ridk. (numera vanl. till sin längd inställbar) läderrem l. kombination av läderremmar som förbinder sadel med stigbygel, stigbygelsrem, stigrem; ngn gg äv. om l. med tanke på den i stiglädret fästa stigbygeln. G1R 1: 152 (1523). (Kusken) gick till Generalens häst att hålla uti steglädret när Generalen skulle sitta upp. Palmstjerna Snapph. 1: 32 (1831). Stigläderna böra om möjligt afpassas vid sadlingen. RidI 1897, s. 25. Valdemar .. svingade sig upp (på hästen) .. med foten i stiglädret. Heidenstam Folkung. 2: 149 (1907).
Ssgr (ridk.): A: STIGLÄDER-KRAMPA, se B. —
-REM, -RING, se B.
B: STIGLÄDERS-KRAMPA. (-läder- 1906 osv. -läders- 1836 osv.) på sadelblad: krampa (se krampa, sbst.2 4) för fästning av stigläder, stigbygelskrampa. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 40 (1836). Form 1934, s. 181. —
-REM. (-läder- 1836 osv.) om var o. en av de två remmar som är fäst vid sadeln med stigläderskrampan o. varpå stigbygeln är fäst. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 45 (1836). —
-RING. (-läder- 1673 osv. -läders- 1570 osv.) ring (se ring, sbst.1 2 c) varmed stigläder fästes vid sadel. Meyerson VapArboga 223 (i handl. fr. omkr. 1570). Därs. 155 (1939). —
Spoiler title
Spoiler content