STOICISTISK stå1isis4tisk, adj.
som kännetecknas l. har anstrykning av l. liknar l. erinrar om stoicism (se d. o. 1). (J. G. Oxenstierna) ansåg säkerligen, att liksom man i dikten kunde bibehålla de ptolemeiska stjärnhimlarna, så kunde man också af estetiska skäl förkunna stoicistisk hedendom. Lamm Oxenst. 238 (1911). Där är (i Stagnelius ungdomsdiktning) först och främst den stoicistiska dygdeläran, förhärligandet af ”den vises trotts mot Ödets tyranni”. Böök StagnelUngd. 2 (1911). Dens. Tegnér 13 (1917).
