SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STOISM, r.; best. -en.
Etymologi
[(gm förmedling av ä. fr. stoisme) ytterst av lat. stoicus (se STOIKER o. STOISK; med avs. på bildningssättet jfr CYNISK: CYNISM o. MAGNETISK: MAGNETISM)]
(†) = STOICISM 1. (Den romerska litteraturens) föremål var en .. menniskoförnedrande epikurism, eller också en på ett blindt öde hvilande stoism. Verd. 1890, s. 176.
Spoiler title
Spoiler content