publicerad: 1991
STOICISM stå1isis4m, förr äv. STOICISMUS, r. l. m.; best. -ismen; pl. -er.
Ordformer
(-cism (-sism(e)) 1788 osv. -cismus 1810—1834)
Etymologi
[jfr t. stoicismus, eng. stoicism, fr. stoicisme; till lat. stoicus (se STOIKER o. STOISK); med avs. på bildningssättet jfr SKEPTICISM. — Jfr STOICERA, STOICISTISK]
1) i sht filos. om en av filosofen Zenon från Kition († c. 264 f. Kr.) i Aten grundad filosofisk riktning l. skola (se STOA, sbst. 2, o. STOISK 1 slutet), vars lära i sht präglades av en etik med stränga krav på dygd, vilken skulle leda till befrielse från de ss. oförnuftiga betraktade affekterna o. till uppnående av ett orubbligt jämnmod inför alla ödets skickelser; äv. i utvidgad anv., om filosofisk åskådning l. livssyn som mer l. mindre nära ansluter sig till denna riktning; i sht i sg. best.; jfr STOISM. Af Himlen skapt at Sällhet njuta / .. jag hatar Skaldens sorgsna luta / och Stoicismens tjärfva gräl. Bergstedt Hum. 32 (1793); jfr 2. LittT 1795, s. 16. Stoicismen .. såg det högsta goda i apatien, friheten från alla passioner och affekter. Janzon Hor. 14 (1899). Stoicism .. betecknar .. i trängre mening den inom stoiska skolan utvecklade läran. 2SvUppslB 27: 696 (1953). Hans (dvs. Camus') försök att finna en jämvikt, den smärtsamma stoicism han nått fram till har på sina håll ansetts vittna om en betänklig dragning mot kristendomen. BonnierLM 1954, s. 723. I kampen mellan epicureismen och stoicismen segrade tyvärr den förra, men denna njutningsmänniskornas seger innebar enligt Spengler .. den senantika kulturens undergång. PedT 1958, s. 98. SvOrdb. (1986).
2) [eg. mer l. mindre förbleknad anv. av 1] förhållandet l. egenskapen att vara stoisk (se d. o. 2); jfr STOISKHET. När Skeps Chefferne .. nämnas .. stå utan annan provision än nöde Bröd och gjör detta med hvad urmodig Stoïsisme som hälst ett missnöje hoss de samma som äro nödiga att ha nöjde. CAEhrensvärd Brev 1: 126 (1788). Sträckbänken må kanske tvinga en att vråla, men att man vid spöslitning kan tiga som en man, har Lasse-Maja lärt mig, den jag olyckligt vis såg lemna detta bevis af stoicismus, medan jag en gång fick vänta på hästar vid en gästgifvaregård. Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 260 (1834). Han fann sig i den hårda behandlingen av hans eländiga ben med en stoicism som jag aldrig känt maken till. Lundkvist Blixen AfrPast. 38 (1937). Martinson Utsikt 51 (1963).
Spoiler title
Spoiler content