publicerad: 1991
STOLA stå3la2, sbst.2, äv. stω3la2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (GripshR 1573, s. 159 osv.) ((†) -as SthmModeJ 1845, s. 88; -er, möjl. äv. att hänföra till sg. stol, InventHedemora 1576, VadaKInvent. 1628 (: armestoler)); förr äv. STOL, sbst.4, r. l. m.; pl. -ar (ArkliR 1562, avd. 17, GripshR 1591, s. 108) l. -er? (se ovan).
Ordformer
(stol (-oo-, -ll) 1562—1902. stola (-oo-) 1538 osv. stolla 1591. stooell 1562 (: kögels stooell))
Etymologi
[jfr d. stola, stole, eng. stole, fr. étole; av lat. stola, av gr. στολή, lång klädnad, rotbesläktat med STALL, sbst.2 — Jfr HUVUDSTOL, sbst.1, STOL, sbst.3]
1) i antikens Rom: kvinnoplagg bestående av fotsid klädnad med gördel; äv. i utvidgad anv., om kvinnoplagg som (är påverkat av o.) liknar nämnda romerska plagg. De präcktige Romerske Fruntimbren prålade uti des Stola och Toga af flammige fergor, som war en fotsid rob (osv.). Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 12 (1753). Den fromma Frun i hvita stolan hvilar, / Blek, moderlig, än skön med silfverhåren. Atterbom SDikt. 1: 293 (1837). Stolan var en med halfärmar försedd tunica, som räckte till fötterna och gördlades kring lifvet. Rydberg KultFörel. 3: 178 (1886). Stolan, såväl över- som underdräkt för kvinnor, är vanligen prydd med en eller flera vertikala bårder, men även med horisontala ränder. Rig 1920, s. 133.
2) om långt band till liturgisk skrud l. över altare o. d.
a) i fråga om romersk-katolska o. protestantiska förh., om ett för det andliga ståndet utmärkande, i sht till prästerlig liturgisk skrud hörande långt o. jämförelsevis brett band av siden l. linne (oftast bredast i ändarna) att bäras av präst runt halsen över skuldrorna (av diakon dock endast över ena skuldran) o. med ändarna (resp. ena änden) ned över bröstet, halslinda; äv. bildl.: prästämbete. VarRerV 18 (1538). (Katolska) Mässokläder, som äro, Humeral, Alba, Cingulum, Manipel, Stola, Dalmatica (osv.). LPetri Kyrkiost. 34 b (1566). Jt(em) en Messeserck som brukas till samma hakel, medh humerall och stoler aff grönn flogheldh. InventHedemora 1576. Manfolksdrägten (under medeltiden). Andliga ståndet. .. Öfver (mäss-)skjortan om halsen låg stolan, ett långt band, hvilket framtill hängde ned till knäna. Strindberg SvFolk. 1: 217 (1881). När prästen på grund af .. (sockenbud) skulle ut i socknen, kom han ej allena, utan klockaren skulle följa honom med mässbok och stol (mässkläder). Uppl. 1: 241 (1902). Stola .. (dvs.) prästämbete. Ekbohrn (1904). Den prästerliga stolans längd var under äldre medeltid omkring 280 cm. och vanligen af jämnlöpande bredd, c:a 8 cm. Branting TextilSkrud 80 (1920). Anm. Vissa förf. har oriktigt antagit att den prästerliga stolan varit en rock. Pfeiffer (1837). Gynther ConvHlex. (1848).
b) [jfr motsv. anv. i eng.] (†) långsmalt, ss. duk l. löpare använt band att läggas över altare; anträffat bl. ss. senare led i ssgrna ALTARE-, FLOGELS-STOLA (Brun blomerade floels stolan. GripshR 1551. Mässekläder .. Stolar 2 Althare stolar 2. Därs. 1591, s. 108).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. mlat.; sannol. utvecklat ur 2 a (med avs. på användningens uppkomst jfr PESchramm i SchrMonumGermHist. XIII. 1: 25 ff. (1954))] (i sht förr) ss. höghets- l. härskartecken tjänande, långt o. jämförelsevis brett (o. mer l. mindre praktfullt utstyrt) band liknande l. erinrande om stola (i bet. 2 a) att bäras runt halsen. En del av härskarornatet .. (var) stolan, som via det bysantiska lorum föres tillbaka till den kejserliga trabea triumphalis. Fornv. 1959, s. 206.
4) [eg. specialanv. av 2] lång o. smal, om stola (i bet. 2 a) erinrande, vanligen jämnbred sjal, oftast av pälsverk, pälssjal (vars ändar stundom är försedda med fickor); jfr BOA, sbst. 2, o. PALATIN, sbst.2 Omkring hals och bröstet en Stola af svart sammet, garnerad med svarta spetsar. MagKonst 1837, s. 112. Dessa stolas likna fullkomligt de Katholska andligas, med den skilnad, att de äro öfverallt lika breda, vida smalare och mindre långa. SthmModeJ 1845, s. 88. Stola .. (dvs.) Modärnt pälsverk som lägges om axlarna som en lång bred boa, vars (vidgade) ändar ibl. förses med fickor. Östergren (1946). — jfr RÄV-STOLA.
Spoiler title
Spoiler content