STRANGERA straŋge4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[sv. dial. strangera, anstränga, driva på, ansätta; till sv. dial. strang, strång, spänd, sträv, strid, sträng (se STRÅNG)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ansätta (ngn; se ANSÄTTA II 4 a,5); jfr STRÄNGERA.Jag will nästan answara för att ingen creditor skall på minsta sätt .. strangera Herrarna. Nordström SthmFirmH 257(i handl. fr. 1829).
