SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1991  
STREPTIT, m.; anträffat bl. i pl. -er.
Etymologi
[sannol. förvrängning av ä. ry. strjáptjij, ”streptit”]
(†) om förh. i Ryssl. vid tiden 1500—1700: ämbetsman med vissa (från tid till tid varierande) administrativa uppgifter vid tsarens hov. Alle aff Ryske Rijketz Ständer, Serwitzer aff åthskilligh Stålnicker, Streptiter, Dworner (osv.). Widekindi KrijgH 362 (1671).
Spoiler title