SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1991  
STREPTO- strep1to- l. -tω-, i ssgn STREPTO-BACILL äv. strep3to~ l. sträp3to~ osv.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. strepto-; ssgsform till gr. στρεπτός, kedja, substantivering av στρεπτός, vriden, p. pf. av στρέφω, vrider, vänder, av ovisst urspr.]
Ssgr (med.) [vanl. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.]: STREPTO-BACILL1004 l. 30~02. bacill som uppträder i kedjeförband. Almkvist Könssj. 46 (1924).
-KOCK -kok4, r. l. m.; best. -en; pl. -er. (förr äv. stavat -cocc, -kokk) [med avs. på senare leden jfr t. -kokkus, eng. -coccus, fr. -coque (i ssgn streptokokkus, streptococcus, resp. streptocoque), av gr. κόκκος, korn, frö, av ovisst urspr.] om var o. en av de kulformiga streptobacillerna. NordMedArk. 1884, nr 25, s. 10. Selander LevLandsk. 103 (1955). jfr scarlatina-streptokock.
Ssgr (i sht med.): streptokock-art. jfr art 8 a α. Hylin Munn. 2: 158 (1933).
-difteri. (numera bl. om ä. l. utländska förh.) av streptokocker orsakad, difterilik halsfluss. Sundberg (1926).
-halsfluss. jfr -infektion. 3NF 2: 740 (1924).
-infektion. infektion orsakad av streptokocker. Salén Infekt. 159 (1933).
-kultur. bakter. jfr kultur 4. FörhLäkS 1896, s. 203.
-serum. serum för användning mot streptokockinfektioner. Sundberg Skyddsympn. 30 (1896).
-stam. stam (se stam, sbst.3 II 7) av streptokockbaciller. Pettersson Bakt. 159 (1926). LAHT 1929, s. 38. Därs. 1932, s. 299.
-vaccin. jfr -serum. SvLäkT 1935, s. 1771.
-MYCIN -mysi4n, n.; best. -et. [av amerik. eng. streptomycin; senare leden till -myces i nylat. streptomyces (se nedan) medelst ändelsen -in] benämning på ett 1944 av den amerikanske biologen S. A. Waksman (f. 1888) uppfunnet antibiotikum (dvs. ett av mikroorganismer bildat ämne som hämmar bakteriers tillväxt) som utvinnes ur svampen Streptomyces griseus (Krainsky) Waksman & Henrici o. användes mot bl. a. tuberkulos. NordMed. 1946, s. 732. Lindskog o. Zetterberg (1975).
Ssg (med.): streptomycin-behandling. SvTandläkT 1950, s. 366.
Spoiler title