STRICKEL strick3el2, sbst.1, l. STRIKEL (i ssgn STRAND-STRIKEL ~stri2kel) l. STRYKEL (i ssgn STRAND-STRYKEL ~stry2kel), m. l. r.; best. -n; pl. stricklar resp. striklar l. stryklar.
Ordformer
(stricklar, pl. 1785. -strijklar, pl. 1712 (: Strandstrijklar). -strykel 1732 (: Stranstrykel))
Etymologi
[sv. dial. strickel, strikel, streckel, strekel, stryckel, strykel (i sht i ssgn strandstrickel, större strandpipare, drillsnäppa); sannol. avledn. av det verb som föreligger i sv. dial. streka, jaga, gno omkring utan mål (se STRECKLA); benämningen beror sannol. på att fåglarna rör sig med en rullande l. vippande l. vacklande gång; formen med -y- beror sannol. på anslutning till STRYKA, v. — Jfr STRICKLA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) småvadare utgörande flyttfågel l. strykfågel o. tillhörande släktet Charadrius Lin., äkta pipare; särsk. om fågeln C. hiaticula Lin., större strandpipare; i ssgn STRAND-STRIKELäv. om drillsnäppa; jfr STRICKLA.Af Stricklar .. (finnas vid Mälarens stränder) Strandpiparen .. Pomeransfoglen .. Åkerhönan. Fischerström Mäl. 164(1785). — jfr STRAND-STRIKEL.
