SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STRIDEL stri3del2, r. l. m.; best. -n; pl. -dlar.
Etymologi
[till STRIDULERA]
(mera tillf.) om den del av en hanlig vårtbitares stridulationsorgan som består av en på högra täckvingen sittande (likt en ram formad) del som delvis är fint tandad (o. som gm gnidning mot en liknande del på vänstra täckvingen framkallar ljudet). Martinson Utsikt 75 (1963). Gräshoppsbarnen kan inte alls spela stridel .. Deras stridlar är inte utväxta med detsamma. Därs. 77.
Spoiler title
Spoiler content