STRIGA stri3ga2, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av lat. striga, häxa, nära besläktat med strix (gen. strigis), uggla, häxa, vampyr; jfr gr. στρίγξ, ett slags nattfågel; möjl. till lat. stridere, väsa, fräsa, gnissla, skräna (se STRIDOR)]
benämning i grek.-romersk folktro på ett nattetid kringfladdrande kvinnligt andeväsen framställd som ett slags vampyr med ugglehuvud o. kvinnobröst (fyllda med giftig mjölk). Strigan (besläktad med harpyan) var en nattetid kringfladdrande spökvarelse, ett slags vampyr med ugglehufvud och kvinnobröst, fyllda med giftig mjölk. Gadelius Tro 2: 84 (1913). Strigorna uppsökte späda barns hviloställen och lifnärde sig af deras blod och inälfvor. Därs.
