publicerad: 1993
STRYKVÄRN stry3k~væ2rn l. STRÄCKVÄRN sträk3~, förr äv. STRICHVÄRN l. STRICKVÄRN, n. (G1R 25: 583 (1555) osv.) ((†) m. l. f. E14R 1561, 1: 146 a, Petreius Beskr. 1: 3 (1614)); best. -et; pl. = (ss. m. l. f. -er E14R 1561, 1: 146 a, Därs. 219 a).
Ordformer
(strek- 1555. strich- 1614. strick- 1561—1886. strijk- 1788. stryck- 1561—1654. stryk- 1645—1908. sträck- (streck-) 1603—1886. — med avs. på senare leden se VÄRN)
Etymologi
[ssg med VÄRN; efter mlt. strīkwere l. t. streichwehr, av strīken resp. streichen, stryka, bestryka (se STREICHGARN) o. were resp. wehr, värn]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) i befästning: tvärs över fästningsgrav gående fästningsverk för flankerande bestrykning (se BESTRYKA 4); äv. om framskjuten bastion l. dold flank (se FLANK, sbst.1 1 b) med samma funktion l. allmännare, om befästningsverk (med samma funktion); äv. om den bestyckning som skall avge sådan eld; jfr STRÄCKVÄRJA. Till her Peder Bra .. att Gilius motte giute någre stycker, som till strekvärn aff the 4 rundeler på Croneberg tienlige våre. G1R 25: 583 (1555). Samma Slott (dvs. Nöteborg) är medh siw starcka Rundelar bygdt, och är en mwr Tijo alnar tiock giord emellan hwar rundel, och ther offuan vppå een Strichwärn. Petreius Beskr. 1: 63 (1614). De Ryske hade .. (förborgen) med blåckhus, bålwärken, torn och sträckwärn, alle med jord upfylte .. så starkt och fast förbygt. Girs J3 83 (1627). (Fästningens sträckmur hade) beskydd af tornen och rundelarne, hvilka häraf kallades Streckvärjer, jämväl Strijkvärn, emedan de beströko sjelfva muren eller vallen. 2VittAH 3: 317 (1788, 1793). I hvartdera hörnet (av nattlägret) bygdes ett strickvärn (kaponier) för stora stycken, under det att öfriga skyttet fördelades längs vallen. Holmberg Artill. 4: 186 (1886). Från Örebro barfrids södra och västra sidomurar, samt i förband med dem, (utgår) de södra och västra af de murar (strykvärn, ringmurar), som inneslöto fästets gård. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 18 (1908). Anm. I nedanstående källa anges (sannol. felaktigt) ordet beteckna avståndet mellan två fästningsverk med uppgift att avge bestrykande eld. VGranlund (1876) i HB 2: 69.
Spoiler title
Spoiler content