publicerad: 1993
STRÖPPEL, sbst.2, r. l. m. (Björkman (1889)) l. n. (Fries Ordb. (c. 1870), Lundell (1893)); l. STRÖPPLE, n.
Ordformer
(stroppel 1826. stroppel- i ssg 1747—1835. ströppel c. 1870—1889. ströpple 1864—1893)
Etymologi
(†) växten Equisetum fluviatile Lin., sjöfräken; jfr DY-FRÄKEN, STRÖPPEL-GRÄS. Wahlenberg FlSv. 690 (1826). Ströppel, Ströpple, n., en mycket spridd benämning på Dyfräken. Fries Ordb. (c. 1870). Lundell (1893).
Spoiler title
Spoiler content