publicerad: 1993
STRÖVERI strø1veri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (Loenbom Stenbock 4: 152 (i handl. fr. 1713) osv.) ((†) -en Nordberg C12 1: 209 (1740), Weste FörslSAOB (c. 1817)).
Ordformer
(förr äv. -erij)
Etymologi
1) motsv. STRÖVA 2: handlingen l. verksamheten att ströva, strövande; äv. i individuell anv., om enskild omgång av strövande, strövtåg (se d. o. 1) (särsk. i uttr. på ströveri (jfr 2), på strövtåg); äv. mer l. mindre bildl.; i sht i pl. Journal des Dames innehåller .. små ströfwerier på de sällskapliga dårskapernas område. JournLTh. 1812, nr 200, s. 4. Det synes som .. (kringvandrande folk) under sina ströfverier ej hade förvärfvat sig något begrepp om ägande rätt till jord. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 10 (1852). Hade .. (botanikern E. Fries) icke mark och skog för sina ströfverier, så hade han dock .. sin stora, kära botaniska trädgård. Nyblom i 2SAH 56: 60 (1879). På ströveri i Värmlandsskogarna. Östergren (1948). En vagabonderande artists nyckfullt nedkastade impressioner under ströverier på kontinenten 1816—22. SvLittTidskr. 1965, s. 134.
2) (numera knappast br.) motsv. STRÖVA 3; i sht i fråga om militär tropp l. avdelning l. kår o. d.: handlingen l. verksamheten att under strövande (se STRÖVA 2) spana l. göra (överraskande) framryckning l. anfall i fiendens flank l. bakom hans linjer (o. därvid åstadkomma blodsutgjutelse l. förödelse l. förlust av egendom o. d.); äv. allmännare: plundrande l. härjande l. vållande av förödelse o. d.; äv. i individuell anv., om enskild omgång av sådant spanande osv. l. plundrande osv., räd, ”strövtåg” (se d. o. 2) (särsk. i uttr. på ströveri (jfr 1), på spanings- l. härjningståg o. d.); äv. mer l. mindre bildl. OxBr. 8: 8 (1626). Danskarne fortsatte sina ströfverier med mord och brand i Småland och Wästergöthland. Hallenberg Hist. 2: 498 (1790). Den hjelpgifwande Magten skal gifwa hjelptropparnes Befälhafware den uttryckeligaste befallning, at ibland dem bibehålla en god ordning och en sträng krigsaga, och at i synnerhet .. afstraffa de ströfwerier, tjufnader, wåldsamheter och oförrätter, som kunna föröfwas emot den Hjelptagandes undersåtare. PH 15: 158 (1791). Observations-Corpser, som utsändas: .. at iakttaga och förhindra fiendtliga garnisonernes ströfverier i arméns rygg vid de tillfällen då man måste gå förbi fästningar men är för svag at belägra eller blockera dem. Lefrén Förel. 3: 7 (1817). Hammarskölds ovett betydde intet; .. de Atterbomska slungskotten, riktade i vädret, förvånade endast några studenter .. Således tror jag vi (dvs. författarna) nu böra försvara oss, icke direkte utan genom en mängd oroande ströfverier i fiendens rygg. HJärta (1820) hos (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 223. Utom Big Foots män finnas .. också andra indianer, som äro ute på ströfveri .. och som inte skulle begära bättre än att få skalpera en eller annan hvit. Zilliacus Indiankr. 21 (1898). Cannelin (1939). — särsk. (†) i mer l. mindre pleonastisk förb. med sådana ord som röveri l. rov. Sylvius EOlai 201 (1678). (Den ene må icke) försåteligit wisz öfwerfalla then andra: hwilket intet är ett rätt krijg; vthan röfwerij och ströfwerij. Isogæus Segersk. 172 (c. 1700). Ströfweri och rof. Höpken PVetA 1740, s. 12.
Spoiler title
Spoiler content