STUDIOSERA, v.; anträffat bl. i p. pf. -ad.
Etymologi
[ytterst till lat. studium (se STUDIUM), under påverkan av studerad (se STUDERA 7)]
(†) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om åtbörd(er) l. uppträdande l. sätt o. d.: affekterad l. tillgjord l. sökt, studerad (se STUDERA 7); anträffat bl. substantiverat i n. sg. best. (Jag kunde) ej försona mig med hans (dvs. den engelske skådespelaren W. Macreadys) öfverdrift och exaltation och i synnerhet det studioserade, som han har. Wallin Bref 292 (1849).
