SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STYLE sty3le2, sbst.2, möjl. äv. STYL sty4l, sbst.3, n.; best. -et; pl. -en (resp. =).
Etymologi
[sv. dial. style, styl; jfr nor. dial. styl; jfr äv. sv. dial. stuv, fågelstjärt, o. styve, fågelstjärt; sannol. gm bortfall av -v- uppkommen form av ett icke anträffat styvel resp. styvle, o. i så fall i-omljudd avledn. av sv. dial. stuv (se STUV, sbst.1); jfr TBucht i MeijerbArk. 2: 94 (1939)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hos fågel: stjärt; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr STYVE, sbst.2 1. VarRerV 50 a (1579). Brödet naggas med en knippa af fjädrar, tagna ur stylet på tjädrar eller annan fogel. Læstadius 2Journ. 257 (1833). Desideria Napoleana (fnyste) och slängde än värre med stylet. Högberg Fåg. 38 (1912). I sitt vapen bär .. (Sollefteå) orrtuppen med sitt tvekluvna style. BygdFolk 1: 288 (1927). — jfr TJÄDER-STYLE.
Ssg (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): STYL-FJÄDER. jfr fjäder I 1. Lindahl o. Öhrling (1780).
Spoiler title
Spoiler content