STYMNA, v.; anträffat bl. i pr. sg. pass. -es.
Etymologi
[jfr sv. dial. stymma, (med årder) vända ned stubb på avmejad åker för höstsådd; avledn. av STOM, sbst.1 — Jfr STYMMELSE]
(†) hugga l. kapa av (ngt). (Det bör iakttagas) At Såg-stocken jämt .. afhugges och stymnes. Broman Glys. 3: 94 (c. 1730).
SAOB
