publicerad: 1993
STYRESMAN sty3res~man2, m.//ig.; best. -mannen, pl. -män.
Etymologi
[jfr d. styresmand (fd. styrsmand), fvn. styrismaðr, nor. styresman; av STYR, sbst.2, STYRE o. MAN, sbst.2]
1) (numera bl. med ålderdomlig prägel) person som styr farkost l. annat fortskaffningsmedel l. lastdjur o. d.; styrman (se d. o. 2), lots; äv. mer l. mindre bildl. RP 6: 742 (1636). Vår värld hon är ett haaf, jord-klotet en galleija, / Och mänskian slaf der på, men ödet styresmann. Lillienstedt Vitt. 278 (1683). Uti stormwäder pröfwas en god Styresman, ock uti wichtige Erender ett gått Förstånd. Riddermarck Alm. 1695, s. 24. Riket liknar, om jag så får säija, ett skepp. Regeringen är deraf styresman emellan riksdagarne och vi besättningen. 2RARP 20: 223 (1760). Læstadius 2Journ. 101 (1833; om person som styr lastdjur). Språket är i förhållande till tanken, hvad lokomotivet är till föraren. På korta timmar bär ångvagnen sin styresman lätt och hastigt till ett mål. Tegnér SprMakt 21 (1880).
2) person som har makt o. myndighet l. bestämmanderätt l. utövar inflytande över en l. flera andra personer l. leder en verksamhet l. står i spetsen för ett företag o. d., särsk. liktydigt med: föreståndare l. chef l. (högste) ledare l. styrande; äv. om Gud l. gudom (se a, b); äv. ss. titel för (högste) chefen l. hög ämbetsman vid vissa statliga l. allmänna verk l. inrättningar (numera nästan bl. i fråga om Armémuseum, Kungliga Krigsvetenskapsakademien o. Nordiska museet), ungefär liktydigt med: direktör l. intendent l. preses l. ordförande o. d. Stadens, landets styresmän. Stiernhielm Jub. 46 (1644, 1668). (Borgarståndet) är nogsamt öfvertygadt om then skickelighet .. (F. Gyllenborg) äger at vara styresman och ordförande vid något vigtigt verk. 2RARP 15: 645 (1747). KrigVAH 1828, s. 333 (om innehavare av riksamiralsämbetet). Inom varje län bedrevs (enl. en förordning 1834 lantmäteri)arbetet under ledning av en styresman, vartill utsågs en lämplig lantmätare, ofta förste lantmätaren i länet. SvLantmät. 1: 43 (1928). Vid sidan av ärkebiskopen, Norrlands egentlige styresman vid denna tid (dvs. tiden kring fredsfördraget i Nöteborg 1323), träda enstaka världsliga dignitärer. TurÅ 1937, s. 34. SvStatskal. 1939, s. 865 (för Krigsvetenskapsakademien). SFS 1959, s. 81 (för Armémuseum). DN(A) 13/12 1963, s. 21 (för Nordiska museet). Doktor Ingeborg Olsen är styresman — högste chef — för Värnhems sjukhus i Malmö. Arbetet 1976, nr 13, s. 21. — jfr SALPETER-, SALPETERSJUDERI-, STIFTS-STYRESMAN. — särsk.
a) (numera bl. i vitter stil) om Gud som styr världen. Linné Skr. 2: 293 (c. 1760). Herren, wåra ödens allwise och kärleksrike styresman, är wårt ewiga ljus. Rogberg Pred. 1: 141 (1827). Du, alla verldars styresman. Reuter Dikt. 78 (1881).
b) (†) övergående i bet.: beskyddare. Mercurius .. hvilken Gud, enligit the gamles tro, var Uphofs- och Styresman för Vältaligheten. 1SAH 1: 40 (1786).
c) (numera bl. mera tillf.) om person som har stort inflytande på ngn o. hans handlande. (Kejsarinnan Marie Louise), sedan hon en tid visat en exemplarisk trohet och tillgifvenhet för sin gemåls (dvs. Napoleon I) minne, har nu omsider glömt bort honom i Neippergs armar, som är hennes gunstling och styresman. Atterbom Minn. 559 (1819).
d) (†) i uttr. styresman av ngt, ledare l. chef för ngt. Styresmännen af arbetet (med att uttorka de Pontinska träsken) finna sin räkning vid att länge och väl låta betala sig. MoB 5: 111 (1784). (F. A. v. Fersen var en) tapper och kunnig krigsman, sällsynt styresman af allmänna möten, klok och erfaren Rådsherre. Rosenstein 1: 237 (1794).
e) (numera bl. i vitter stil) mer l. mindre bildl. Icke snillet, icke lärdomen, icke talangen är verldens styresman, men karakteren. Svedelius SmSkr. 1: 34 (1846, 1872). När rytm skall uttryckas i språkljud, är den en strängt lagbunden styresman öfver sitt material. Kræmer Metr. 1: 35 (1874).
Ssgr: A (till 2): STYRESMANNA-BEFATTNING. (styresmanna- 1892 osv. styresmans- 1833—1895) befattning ss. styresman; särsk. (o. numera nästan bl.) om sådan befattning vid Armémuseum, Kungliga Krigsvetenskapsakademien o. Nordiska museet. Beskow i 3SAH LVII. 3: 144 (1833). 2NF 37: 800 (1925; vid Nordiska museet). —
-BOSTÄLLE~020. (förr) boställe avsett för styresman. Sagaliden, Skansens styresmannaboställe. NDA(A) 26/10 1928, s. 16. —
B: STYRESMANS-BEFATTNING, se A. —
Avledn.: STYRESMANNASKAP, äv. STYRESMANSKAP, n. (-man- 1786. -manna- 1887 osv.) till 2: ställning ss. styresman, styresmannaämbete; numera nästan bl. om sådan ställning vid Armémuseum, Kungliga Krigsvetenskapsakademien o. Nordiska museet. Schück VittA 6: 77 (i handl. fr. 1786). Tegnér Armfelt 3: 224 (1887; i Kungliga Krigsvetenskapsakademien). Rig 1957, s. 73 (vid Nordiska museet).
Spoiler title
Spoiler content