SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1964  
SALPETER sal3pe2ter, stundom -pet2er l. -peter2 l. 3~20 (sa`lpeter el. salpe´ter Weste; sàllpett´r Dalin; sal3~pe2tər l. -et2- l. 302 LoW (1911)), äv. (numera bl. ngn gg i folkligt spr.) SALTPETER sal3t~pe2ter l. ~pet2er l. SALTBITTER sal3t~bit2er, förr äv. SALPETTER l. SALTPETTER l. SALTPITTER, r. l. m. (2SthmTb. 6: 63 (1578) osv.) ((†) n. OPetri Tb. 34 (1524), Strindberg Hafsb. 250 (1890)); best. -n (PH 1: 413 (1723) osv.) ((†) -eren 2SthmTb. 6: 63 (1578), Gadd SaltpSjud. 1 (1771); -(t)tren 2RA 1: 455 (1723), KBref 8/3 1753, s. B 1 a. — ss. n. -eret RP 7: 495, 496 (1639), Barchæus SaltpSjudInr. 73 (i handl. fr. 1652); -(t)tret (-ed) G1R 6: 279 (1529), Strindberg Hafsb. 250 (1890); jfr OPetri Tb. 34 (1524: saltpet(er)d; sannol. oriktigt upplöst för saltpet(re)d)); förr äv. SALTPETRA, f.; best. -an.
Ordformer
(salpeter (sall-) 1529 osv. salpetter 15251795. saltbeter 16281797. saltbetter (sallt-) 16301829. saltbiter 17411825. saltbitter 16261930. saltpeter (sallt-) 15241866, 1932 (angivet ss. oriktig form). saltpetra 1526. saltpetter 15251842. saltpeytir 1539. saltpijther 15361630. saltpitter 15361706)
Etymologi
[fsv. salpeter, saltpeter, saltpetter m. fl. former, n., saltpetra, sv. dial. saltpeter, saltbitter m. m.; jfr dan. o. nor. salpeter, mlt. salpeter, salpetter, mht. o. t. salpeter (i ä. t. äv. salpetter), meng. salpetre (eng. saltpetre), ffr. salpetre (fr. salpêtre); av mlat. salpetra, sal petræ, eg.: stensalt, av lat. sal (se SALT, sbst.) o. petræ, gen. av petra, klippa (se PETRO-); benämningen föranledd av att salpeter förekommer ss. en skorpa l. ett lager på stenar l. klippväggar; formerna med salt- o. -bitter bero på anslutning till SALT, sbst. o. adj., resp. BITTER]
salt (nitrat) av salpetersyra (med alkalimetall, ammoniak l. kalcium); särsk. dels om nitrat använt ss. gödningsämne, dels om (ur kalihaltig jord utvunnen) kalisalpeter (kaliumnitrat), som bl. a. användes för framställning av krut, ss. konserveringsmedel o. inom medicinen. OPetri Tb. 34 (1524). Om någor blijfwer befängd af .. (pest), tå må han tagha saltpetter och krut blanda thet i ättikio gijfwa then siuka dricka. OMartini Läk. 38 (c. 1600). Saltpetret thet man gemeent til Byssepulver brukar. Forsius Min. 21 (c. 1613). Salta in den skiöna oxebringan med Saltpetter i stället för salt. Valleria Hush. 31 (c. 1710). Saltbittret förqwickar och oplifwar alla wäxter. Stridsberg Åkerbr. 11 (1727). Italienskt och engelskt rajgräs kan ges 300—400 kg 15,5īg salpeter per ha tidigt på våren. Fredriksson o. Bengtsson EkonGödsl. 136 (1952). — jfr BARYT-, BLY-, CHILE-, KALI-, KALK-, KONVERSIONS-, LADU-, LUFT-, MUR-, NATRON-, NORGE-, PERU-, PLANTAGE-, ROMBOIDAL-, RÅ-SALPETER m. fl. — särsk.
a) i uttr. som beteckna procedur vid framställning av salpeter enligt ä. metoder (särsk. sjuda salpeter, framställa salpeter gm att koka in salpeterlösning (utvunnen gm urlakning av salpeterjord), luttra salpeter, rena salpeter). Filtter att Siila Saltt pett(er) med. ArkliR 1554, avd. 3. Luttrad Saltpeter — 1 ℔. Därs. 1561, avd. 9. Att .. (salpetersjudarna) medh flijt siudha och lutra Salpetret, att the thet i rättan tidh kunna effter ordningen ifrå sigh leffrera. SUFinlH 5: 159 (1616). Man skulle tillbjuda the förrymbde knechter öffver Danske grentzen pardon, .. så frampt the vele medh kättlar gåå omkringh och sjuda saltpetter. RP 7: 176 (1638). SvKulturb. 5—6: 83 (1930; om ä. förh.).
b) (i fackspr.) i vissa uttr. betecknande olika slag av salpeter.
α) [jfr nylat. nitrum flammans] (†) lågande salpeter, salpetersyrans ammoniumsalt, ammoniumnitrat; jfr LÅGA, v. 1 a. Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 170 (1765).
β) [jfr nylat. nitrum cubicum] kubisk salpeter, om natronsalpeter, vars kristaller äro nästan kubiska. VetAH 1759, s. 8. Rinman 2: 173 (1789). Salpetersyradt natron (cubisk salpeter) fås lättast, då jordsalterna i salpeterns moderlut utfällas med kolsyradt natron, och luten afdunstas till kristallisation. Berzelius Kemi 1: 435 (1808). Gentz Lindgren 122 (1930).
γ) [jfr nylat. nitrum prismaticum] prismatisk (förr äv. prismisk) salpeter, om kaliumnitrat, vars kristaller äro prismatiska. VetAH 1759, s. 7; jfr SvMerc. V. 2: 76 (1759: prismisk). Salpeter i inskränkt bemärkelse är kali-salpeter (kaliumnitrat, prismatisk salpeter). SvUppslB (1935).
Anm. Den i nedan anförda språkprov förekommande formen saltpetret, sg. best. (med bet.: salpetersjuderiet), är sannol. en elliptisk bildning till saltpetersjuderiet, sg. best. (se SALPETERSJUDERI), l. möjl. skrivfel för saltpetrit l. saltpeterit, sg. best. (se SALPETERI). Tegellslagarn wijd Saltpetret framledne Erich Persson. BoupptRasbo 1710.
Ssgr: A: SALPETER-ALSTRING. (salpeter- 1811 osv. salpeters- 1815) (numera bl. tillf.) = -bildning; förr äv.: framställning av salpeter (jfr alstring 2 a). KrigVAH 1811—15, s. 23 (1811). Silfversparre AnvHemmÖsterg. (1815; i titeln).
-ANALYS. (i fackspr.) särsk. om analys av jord o. d. i syfte att utröna dess salpeterhalt. LAHT 1932, s. 628.
-ANLÄGGNING~020. (numera bl. tillf.) anläggning för (industriell) framställning av salpeter (förr stundom äv. tillika avsedd ss. läroanstalt för salpetersjudare). Edman UnderrSalp. 49 (1813). ConvLex. 7: 1088 (1837).
-ARTAD, p. adj. som har karaktären av l. liknar salpeter. Björkegren 1861 (1786).
-AVGIFT~02, äv. ~20. (förr) om salpetergärd (se d. o. (1 o.) 2). AdP 1800, s. 1239.
-BAKTERIE. [jfr t. salpeterbakterien, pl.] (i fackspr.) bakterie som är verksam vid bildning (l. sönderdelning) av salpeter i naturen; i sht i pl.; jfr nitrifikations-bakterie. NordRevy 1895, s. 203. SvUppslB (1935).
-BEREDNING. framställning av salpeter. Hjelm Lavoisier SaltpLad. 78 (1799). LmUppslB 682 (1923).
-BERG. [jfr t. salpeterberg] (förr) = -bädd. Barchæus SaltpSjudInr. 72 (i handl. fr. 1652). 2SvUppslB 15: 588 (1950).
-BESTÄMNING. (i fackspr.) bestämning av salpeterhalt (i jord); jfr -analys. LAHT 1931, s. 671.
-BILDANDE, p. adj.
1) (numera bl. mera tillf.) om ämne: som bidrar till l. deltar i bildningen av salpeter. Arrhenius Jordbr. 1: 229 (1862).
2) (i fackspr.) om bakterie o. d.: som åstadkommer bildning av salpeter (ur ammoniak). LAHT 1903, s. 267.
-BILDARE, r. l. m. [jfr t. salpeterbildner] (i fackspr.) salpeterbildande bakterie. LAHT 1901, s. 93. VäxtLiv 2: 21 (1934).
-BILDNING. [jfr t. salpeterbildung] (i fackspr.) bildning av salpeter, nitrifikation. Reinius AnwSalpLadAnl. 8 (1828).
-BLANDAD, p. adj. blandad med salpeter. Wollimhaus Ind. (1652).
-BLOMMA, r. l. f. (salpeter- 17451891. salpeters- 1847) [jfr t. salpeterblumen, pl.] (i fackspr., numera mindre br.) i sg., förr äv. i pl.: pulverformig, utfälld l. utvittrad salpeter; jfr blomma, sbst. 5 h. Möller (1745; under aphronitre). Nordforss (1805; i pl.). WoJ (1891).
-BOD. (förr) jfr -lada. PT 1892, nr 269, s. 1.
-BOLAG~02, äv. ~20. (salpeter- 1815 osv. salpeters- 1838) särsk. (förr) om bolag för salpetersjudning. Kihlström Note 2 (1815).
-BRUK. (salpeter- 1602 osv. salpeters- 15821629)
1) (†) om framställning av salpeter; jfr bruk 7 b. Beskeed om saltpetershjelpen, och huru saltpeterbrukett i fädernesslandett anrettas kan. Hallenberg Hist. 2: 511 (i handl. fr. 1612). RP 7: 505 (1639).
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) anläggning för framställning av salpeter; jfr bruk 9. RA I. 2: 612 (1582). Helmfrid Holmen. 51 (1954).
Ssg: salpeterbruks-pörte. (†) till -bruk 2, om enklare anläggning för framställning av salpeter; jfr salpeter-lada o. pörte 3. Uppl. 2: 250 (cit. fr. 1647).
-BRUKARE. (†) salpetersjudare. RP 9: 181, 198 (1642).
-BÄDD. (förr) utbredd massa l. lager av jord, gödsel o. andra ämnen, vari gm salpeterbakteriernas verksamhet salpeter alstrades, vilken sedan kunde utvinnas gm urlakning o. kokning; jfr bädd 6 o. -berg, -säng. Barchæus SaltpSjudInr. 6 (1784).
-BÖRD. (†) salpeter erlagd ss. l. utgörande skatt; jfr -uppbörd. FörordnSaltpet. 26/10 1801, s. 3 b. —
-DIREKTÖR. särsk. (förr) salpetersjuderidirektör. KrigVAH 1808, s. 176 (om förh. på 1600-talet).
-DRÄNG. (†) = salpetersjuderi-dräng. UpplDomb. 5: 211 (1599).
-ETER. [jfr t. salpeteräther] (numera mindre br.) kem. flyktig vätska (C2H5ONO) med svag lukt av äpple, som bildas gm inverkan av salpetersyra l. salpetersyrlighet på alkohol, etylnitrit; äv. om etylnitrat (jfr salpetersyre-eter). Berzelius Kemi 5: 1068 (1828). VaruhbTulltaxa 3: 284 (1953; om etylnitrat).
-FABRIK. fabrik för framställning av salpeter. Hjelm Lavoisier SaltpLad. 97 (1799).
-FOND(EN). om den 1812—1866 existerande fond som var avsedd att stödja landets salpeterproduktion (gm att bekosta undervisning av sjudare, anskaffande av redskap, understöd för anläggande av salpeterlador m. m.). SalpKommBr. 6/5 1812.
Ssg: salpeterfonds-medel, pl. (förr) medel från salpeterfonden. SFS 1832, s. 155.
-FORMATION. (numera bl. tillf.) jfr formation 2. Ehrenheim Phys. 1: 345 (1822).
-FRI. fri från salpeter; i sht förr äv. om tegel: som icke utvittrar salpeter l. liknande ämnen. Salpeterfria tegel. TT 1900, K. s. 74. Salpeterfri jord. LAHT 1901, s. 92.
-FULL, adj. (†) full av l. rik på salpeter. Wollimhaus Ind. (1652).
-FYNDIGHET~102, äv. ~200. jfr fyndighet II b. Salpeterfyndigheterna i Atacama och Antofagasta. SvUppslB 23: 1031 (1935).
-FÄLT.
1) (om utländska förh.) fält med salpeterfyndigheter. Ymer 1932, s. 96.
2) (om ä. förh., föga br.) = -bädd. TeknOrdb. 842 (1940). Därs. 1025 (1951).
-FÄRSKNING. [jfr t. salpeterfrischen] (förr) färskning av järn, utförd gm smältning med salpeter. Heatons salpeterfärskning. JernkA 1871, s. 18.
-FÖRANDE, p. adj. om mark, jord, område o. d.: som innehåller salpeter; som har salpeterfyndigheter. Björkman (1889).
-FÖRBRUKNING. KemT 1909, s. 29.
-FÖRGIFTNING. i sht veter. förgiftning (i sht hos nötkreatur) förorsakad av salpeter. Lundberg HusdjSj. 161 (1868).
-FÖRRÅD.
1) förråd (se förråd, sbst.3 1) av salpeter. PedT 1893, s. 170.
2) (i sht förr) förrådsbyggnad för salpeter; jfr förråd, sbst.3 2. Sthm 2: 69 (1897).
-FÖRSTÖRANDE, p. adj. (i fackspr.) som bryter ned salpeter i dess kemiska beståndsdelar; särsk. om bakterie. Mikroorganismers salpeterförstörande inverkan. Feilitzen Upps. 113 (1898). Sonesson HbTrädg. 14 (1926; om bakterier).
-FÖRSTÖRARE, r. l. m. (i fackspr.) organism (bakterie) som bryter ned salpeter i dess kemiska beståndsdelar. VäxtLiv 2: 34 (1934).
-FÖRSTÖRELSE. (numera bl. tillf.) = -förstöring. TLandtm. 1897, s. 7.
-FÖRSTÖRING. (i fackspr.) nedbrytning av salpeter i dess kemiska beståndsdelar, denitrifikation. Sonesson HbTrädg. 13 (1926).
-GAS. [jfr t. salpetergas] (numera knappast br.) kem. gas bestående av kväveoxider, erhållen då salpetersyra verkar på vissa metaller, t. ex. koppar. Berzelius Kemi 1: 318 (1808). TT 1878, s. 40.
-GEVALDIGER. (förr) = salpetersjuderi-gevaldiger. BoupptVäxjö 1757.
-GIVA, r. l. f. lant. om den mängd salpeter som på en gång (l. för en viss gröda o. d.) tillföres jorden; jfr giva, sbst. 2. LAHT 1910, s. 659.
-GROP. (förr) (med tak försedd) grop vari salpeterjord samlades o. fick ligga, för att salpeter skulle bildas gm de salpeterbildande bakteriernas verksamhet; jfr -bädd, -gruva. Gadd SaltpSjud. 20 (1771).
-GROTTA. grotta med salpeterfyndighet(er). Berzelius ÅrsbVetA 1825, s. 103 (om förh. på Ceylon).
-GRUPP. (mera tillf.)
1) om den grupp av mineral (salter) som utgöres av olika slag av salpeter; i sht i sg. best. Frosterus Min. 141 (1917).
2) = nitro-grupp. VäxtLiv 2: 75 (1934).
-GRUVA, r. l. f. [jfr t. salpetergrube] gruva (se gruva, sbst.3) l. grotta innehållande salpeterfyndighet(er); jfr -grotta; förr äv. om salpetergrop (jfr gruva, sbst.1) l. salpeterhus. Möller 1: 1034 (1745). (T.) Salpeter-Hütte, Salpeter-Grube .. (sv.) saltpeter-grufwa. Lind 1: 1299 (1749). Saltpetter-grufvan vid Mofetta uti Neapel. Rinman 2: 507 (1789).
-GÅRD. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) = -bruk 2; jfr gård, sbst.1 6 a. Och så hade drengerne bundet deres häster wedh salpeter gården (i Enköping), och brottet sigh ther hwar sin stör, vthu en gärdes gård. 3SthmTb. 1: 291 (1595).
-GÄRD. (salpeter- 1642 osv. salpeters- 18471933) (förr)
1) = -hjälp. R. Cantzleren proponerade Landtmarskalken, att han förmanar Adelen om villigheten till saltpeterjerden. RP 9: 157 (1642). Menige mans klagomål, öfver Saltpetter-gärdens tryckande besvärligheter, blefvo dem afslagne i Konung Johan III:s svar på Allmogens allmänna besvär, år 1582. KrigVAH 1808, s. 169. Saltpetter-gärden in natura blef (på 1600-talet) förvandlad i en viss årlig afgift i penningar, hvilken såsom en Jordeboksränta borde upptagas. Därs. 175. SvRiksd. 3: 533 (1933).
2) om en 1805—1830 existerande pålaga bestående i skyldighet att mot betalning efter fastställd taxa årligen leverera viss mängd salpeter per mantal (l. däremot svarande penningbelopp) o. avsedd att utgöra ersättning för böndernas tidigare skyldighet att låta kronans salpetersjudare få fri tillgång till den salpeterhaltiga jorden under ladugårdar, stall o. d.; äv. konkret, om salpeter som levererades l. skulle levereras på detta sätt. Edman UnderrSalp. 47 (i handl. fr. 1811). För lefrering af innevarande års Saltpetergärd träffade församlingen Accord med Jeppe Lostrand. Svedenfors Gränsb. 1: 205 (i handl. fr. 1819). Den wid 1800 och 1812 årens Riksdagar jorden ålagde Salpeter-gärd må ifrån och med innewarande års slut uphöra. SFS 1830, s. 262. 2NF 24: 508 (1916).
-GÖDSEL. gödsel bestående av salpeter. Sonesson BöndB 273 (1955).
-GÖDSLING. gödsling med salpeter. MosskT 1889, s. 286.
-HALT, r. l. m. halt av salpeter. VetAH 1755, s. 108.
-HALTIG. som har en viss salpeterhalt, som innehåller salpeter. Serenius Qq 1 b (1757).
-HANDEL. handel med salpeter. PH 5: 3494 (1753).
-HANTERING. (numera i sht i skildring av ä. förh.) = -näring. KrigVAH 1811—15, s. 9 (1811).
-HJÄLP. (salpeter- 1635 osv. salpeters- 16331914) (förr) om en under 1500-talet införd pålaga avsedd att trygga landets försörjning av salpeter till kruttillverkningen, tidigast innebärande ett åliggande för bönderna att leverera salpeterjord o. ved m. m. samt ge mat, husrum o. handräckning åt salpetersjudare, senare ersatt av en motsvarande avgift erlagd i penningar l. in natura (samt skyldighet att låta kronans kringresande salpetersjudare få fri tillgång till den salpeterhaltiga jorden under ladugårdar o. stall o. d.); jfr -gärd 1. Saltpettershjelpen aff Vissingzborgs greffveskap. RP 3: 136 (1633). 1624 års Räkenskaper innehålla följande persedlar uti Saltpeter-hjälpen på mantalet: 5 Tunnor jord .. 10 öre. 1/2 Tunna aska .. 10 .. (öre) .. 3 Lass ved .. 12 (öre). Barchæus SaltpSjudInr. 11 (1784). Grunden för .. saltpetterhjelpen (är) .. den, att Kronan afstått ifrån Körsslor, Sjudares underhåll m. m. som förut bordt af Allmogen præsteras. Rabenius Kam. § 330 (1825). Kungörelse, angående förändrad beräkning af Salpeterhjelpen inom Calmar, Kronobergs och Jönköpings Län. SFS 1854, nr 26, s. 3. Moberg Rid 13 (1941).
-HUS. (förr) om anläggning för framställning av salpeter gm beredning av salpeterjord, urlakning av sådan jord o. inkokning av erhållen salpeterlösning. GripshR 1592, s. 67.
-HYTTA, r. l. f. (salpeter- c. 1755 osv. salpeters- 1847) [jfr t. salpeterhütte] (förr) = -hus. Schultze Ordb. 1964 (c. 1755). Meurman (1847).
-IDKARE. (†) = -tillverkare. KrigVAH 1811—15, s. 25 (1811). Kihlström EmbBr. 3 (1815).
-INDELNINGSVERK~1002 l. ~0102. (förr) = salpetersjuderi-indelningsverk. KrigVAH 1811-15, s. 8 (1811).
-INDUSTRI. industri som framställer (l. raffinerar) salpeter. 3NF 4: 1000 (1925).
-INTÄKT~02, äv. ~20. särsk. (†) om uppbörd l. inlösning av salpeter l. om den gm uppbörden osv. insamlade kvantiteten salpeter. CirkBrLandsh. 28/2 1805, s. B 1 a. SFS 1865, nr 54, s. 20.
-JORD. (salpeter- 1623 osv. salpeters- 16551847) (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) jord innehållande salpeter l. jord (utgörande en blandning av kalkrik mylla, gödsel, ruttnande avfall m. m.) i vilken gm salpeterbakteriernas verksamhet salpeter alstras (vilken gm urlakning o. kokning kan utvinnas); jfr -bädd. KamKollP 1: 239 (1623). Samlandet och preparerandet av salpeterjorden omhänderhades av bönderna. Smeds Malaxb. 322 (1935).
Ssg: salpeterjords-bädd. (förr) salpeterbädd. KrigVAH 1808, s. 171.
-JÄSNING. (numera knappast br.) process (i salpeterjord) förorsakad av salpeterbildande bakterier o. innebärande salpeterbildning, nitrifikation. NF 7: 1525 (1884). BonnierKL (1927).
-KAKA, r. l. f. [jfr t. salpeterkuchen] särsk. (förr) farm. prunellkaka. Möller 2: 747 (1785). Gentz Lindgren (1933).
-KITTEL. [fsv. salpeterkätil] (förr) = salpetersjuderi-kittel. KrigskollR 26/1 1682. ÖoL (1852).
-KNIV. (salpeters- 1556) (förr) kniv använd till sönderdelning (o. lösgöring ur kärlen) av salpeter i samband med reningen. ArkliR 1556, avd. 1.
-KOKARE. (salpeter- 1738 osv. salpeters- 1674) (förr) = -sjudare. VDAkt. 1674, nr 96.
-KOKNING. (salpeter- 1654 osv. salpeters- 18041838) (förr) = -sjudning. RR 24/11 1654. Rinman 2: 511 (1789). Västerb. 1933, s. 103 (om ä. förh.).
-KOMMITTÉ(N). (förr) om kommittén för salpeterärenden (se -ärende). SalpKommBr. 11/11 1811.
-KONST. (†) = salpetersjuderi-inrättning; jfr konst 3 e slutet. Jakobsson BevBekl. 63 (i handl. fr. 1580).
-KRIG(ET). [jfr t. salpeterkrieg] hist. om det krig som utkämpades om salpetertillgångarna på Sydamerikas västkust under åren 1879—1883 mellan å ena sidan Bolivia o. Peru o. å andra sidan Chile. PedT 1893, s. 170.
-KRISTALL. (i sht i fackspr.) kristall av salpeter. Möller 2: 746 (1785).
-KRUT. (numera mindre br.) krut tillverkat av kol, svavel o. salpeter, svartkrut. SFS 1897, nr 102, s. 2. Därs. 1942, s. 2321.
-KRÄMP. (†) = -krämplut. LfF 1848, s. 314.
-KRÄMPLUT. (†) hopkokt salpeterlut varur salpetern (lätt) bringas att kristallisera. Gadd SaltpSjud. 17 (1771).
-KRÄMPNING. (†) hopkokning av salpeterlut. KrigscollBerSaltpLad. 27 (1747). Reinius AnwSalpLadAfsjudn. 18 (1820).
-KVARN. (i sht i fackspr.) kvarn avsedd för malning av salpeter (i samband med krutframställning). KrigVAH 1824, s. 138.
-KVÄVE. [jfr t. salpeterstickstoff] lant. kväve bundet i salpeter l. kväve(gödsel) i form av salpeter. MosskT 1889, s. 286. TLandtm. 1897, s. 166.
-KÖRNING. (numera bl. tillf.) körning l. forsling av salpeter; jfr -körsel. KrigVAH 1824, s. 134.
-KÖRSEL. (om ä. förh., numera bl. tillf.) om körslor som ingingo i de till salpeterhjälpen hörande åliggandena. Barchæus SaltpSjudInr. 10 (i handl. fr. 1620).
-LADA, r. l. f. (salpeter- 1747 osv. salpeters- 18471924) (förr) lada använd för lagring av salpeterjord under för salpeterbakterierna gynnsamma omständigheter så att salpeter bildades, ofta tillika utrustad med anordningar för urlakning av salpeterjorden o. salpetersjudning; jfr plant-lada. KrigscollBerSaltpLad. 1 (1747).
-LAG, sbst.1, r. l. m. (Gadd) l. n. (Wallerius). (†) = -lut; jfr lag, sbst.2 1. Gadd SaltpSjud. 12 (1771). Wallerius Åkerbr. 187 (1778).
-LAG, sbst.2, n. (förr) grupp av hemmansägare som gemensamt tillverkade (l. läto tillverka) salpeter; jfr lag, sbst.3 13 d, o. -bolag. Dalin (1854).
-LAGER, n. (i naturen förekommande) lager av salpeter. NF 12: 1128 (1888; i Sydamerika).
-LEVERANS. leverans av salpeter. KBrBokGeneralguvSk. 1682, Reg. 25/2 (1683).
-LEVERERING. (numera bl. tillf.) jfr -leverans. KrigskollR 28/5 1669.
-LIK, adj. Wikforss 2: 445 (1804).
-LIKNANDE, p. adj. Cleve-Euler Selen 14 (1925; om kristaller).
-LUFT. [jfr t. salpeterluft] (†) om gas utvunnen ur salpeter l. salpetersyra, bestående av kväveoxider l. syre l. en blandning därav; jfr -gas. Bergman PVetA 1777, s. 18. Sådan salpeterluft, som af salpetersyra och järn uppkommer. Scheele Bref 371 (1784). Rinman 2: 153 (1789).
-LUT, r. l. m. l. f. (salpeter- 1708 osv. salpeters- 1653) (numera bl. i skildring av ä. förh.) salpeterlösning; särsk. om lut erhållen gm urlakning av salpeterjord; jfr -lag, sbst.1 GullbgDomb. 25/6 1653. Lindgren Läkem. (1902).
-LUTNING. (förr) utlutning av salpeter ur salpeterjord. Barchæus SaltpSjudInr. 4 (1784).
-LUTTRARE. (salpeter- 1566 osv. salpeters- 15661569) (numera bl. tillf., i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt arbetade med rening av salpeter. ArkliR 1566, avd. 2.
-LUTTRING.
1) (numera bl. tillf., i skildring av ä. förh.) rening av salpeter; jfr luttra 1 b. Rinman 2: 510 (1789).
2) (†) salpeterlut. Saltpetter-luttringar kokades och skummades i stora kopparkittlar. Linné Sk. 88 (1751).
-LÖSNING. lösning innehållande salpeter. Edman FörslProbSalp. 9 (1839).
-MAGNET. (†) bildl., om blandning bestående av lager av kalk, gödsel o. (ruttnande) vegetabilier (o. använd för salpeterbildning vid lufttillträde). Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 82 (1765).
-MAKARE. (förr) = -sjudare. G1R 6: 333 (1529).
-MAKERI. (†) = -sjuderi. RP 9: 198 (1642).
-MARKEGÅNG. (†) salpeterns pris i allmänna handeln. KrigVAH 1811—15, s. 21 (1811).
-MARKNAD. jfr marknad 2. Barthel Colón 172 (1932).
-MEDEL, pl. (förr) = -fonds-medel. AdP 1815, 6: 173.
-MJÖL. (numera bl. mera tillf.) om mycket finfördelad salpeter. KrigVAH 1824, s. 168.
-MODER l. -MOR. [jfr t. salpetermutter] (†) om ämne vari l. varur salpeter bildas; äv. om moderlut varur salpeter utkristalliserats. Wallerius Min. 166 (1747; om salpeterjord). Salander Gårdsf. 121 (1758; om moderlut).
-MUR. [jfr t. salpetermauer] (förr) mur l. vägg uppförd av salpeterjord o. d. i syfte att ge salpeterhaltiga utfällningar på ytan. Rinman 2: 174 (1789).
-MÄNGD. Gadd SaltpSjud. 2 (1771).
-MÄSTARE. (förr) = salpetersjuderi-verkmästare. G1R 3: 342 (1526).
-MÄTTAD, p. adj. om ämne, lösning, jord o. d.: mättad med l. i hög grad rik på salpeter. 2NatLiv 469 (1931).
-NÄRING. (numera i sht i skildring av ä. förh.) yrkesmässig verksamhet (näringsfång) bestående i tillverkning av (o. handel med) salpeter. Kihlström EmbSkrifv. 2 (1813).
-OLJA, r. l. f. [jfr t. salpeteröl] (†) rödaktig gas l. vätska bestående av kväveoxider, erhållen vid destillation av salpetersyra; jfr salpeters-rök. Nordforss (1805).
-PANNA. (salpeter- 1553 osv. salpeters- 16361847) (förr) panna använd vid framställning l. raffinering av salpeter; jfr salpetersjuderi-panna. G1R 24: 2 (1553). (I mellersta delen av salpeterladan) stod den stora, blänkande salpeterpannan av koppar. Väring Frost. 194 (1926).
-PAPPER. [jfr t. salpeterpapier] farm. med kaliumnitrat indränkt o. därefter torkat papper, som vid förbränning utvecklar gaser som äro verksamma mot astma; jfr astma-papper. SvFarm. 38 (1871). Wernstedt (1943).
-PENNINGAR, pl. (salpeter- 1644 osv. salpeters 16361644) (förr) om den penningavgift som erlades av bönderna ss. ersättning för tidigare åliggande att utföra leveranser av (salpeter)jord, ved m. m. till kronans salpetersjudning; jfr -gärd 1, -hjälp. RP 6: 615 (1636).
-PLANTAGE. [jfr t. salpeterplantage] (†) anläggning avsedd att på konstlad väg få salpeter att bildas gm att lagra salpeterjord på ett sätt som gynnar salpeterbakteriernas verksamhet; jfr plantera 6 o. -jord, -lada. Arrhenius Jordbr. 1: 175 (1859). 2UB 5: 239 (1902).
-PLANTERING. (†) = -plantage; jfr plantera 6. Lund SaltpSjudJordbr. 29 (1770). Holmberg (1795; under nitriaire).
-PLANTLADA~020. (förr) = -lada. KrigscollBerSaltpLad. 38 (1747).
-PROBERARE, r. l. m. (salpeter- 1827. salpeters- 1828) (†) = -provare; jfr proberare 2. BoupptVäxjö 1827. Därs. 1828.
-PROBERING. (†) prövning (med salpeterprovare) för utrönande av salpeterhalten hos ngt. KrigVAH 1811—15, s. 15 (1811). Kihlström Note 4 (1815).
-PRODUKTION. SalpKommBr. 16/3 1811.
-PROVARE, r. l. m. (salpeter- 1845 osv. salpeters- 1825) (förr) areometer för mätning av salpeterhalt; jfr -proberare. Reinius AnwSalpLadAfsjudn. 5 (1825).
-PULVER. salpeter i pulverform. Aken Reseap. 75 (1746).
-RAFFINERI. (numera föga br.) industriell anläggning för raffinering av salpeter. JournSvL 1797, s. 54. KrigVAT 1842, s. 30.
-RAFFINERING. (förr) = -färskning. Den Heatonska salpeterraffineringen. JernkA 1873, s. 60.
-REDUCERANDE, p. adj. (i fackspr.) som mer l. mindre fullständigt nedbryter salpeter i dess beståndsdelar; jfr -förstörande. LAHT 1915, s. 437 (om bakterier).
-RIK. om jord l. vätska o. d.: rik på salpeter. KrigVAH 1824, s. 177.
-RIKEDOM~002, äv. ~200. jfr -rik. Östergren (1937).
-RÅLUT~02, äv. ~20. (förr) om den lut som erhålles vid urlakning av salpeterjord; jfr -lut. Åkerman KemTechn. 1: 584 (1832).
-RÄNTA, r. l. f. (förr) = -penningar. Barchæus SaltpSjudInr. 20 (1784).
-RÖTA, r. l. f. (numera knappast br.) (biokemisk) process varigm fläckar av utkristalliserad salpeter l. liknande ämnen uppkomma på murar; jfr -utslag o. mur-röta. Wikforss 2: 444 (1804). Juhlin-Dannfelt 282 (1886).
-SALMIAK. [jfr t. salpetersalmiak] (†) salpetersyrans ammoniumsalt, ammoniumnitrat. Retzius Min. 63 (1795).
-SALT, n. (salpeter- 1565 osv. salpeters- 1761) [jfr t. salpetersalz] (numera bl. mera tillf.) salpeter (betraktat ss. ett salt). ArkliR 1565, avd. 3.
-SALTSYRA~020. (numera mindre br.) blandning av salpetersyra o. saltsyra, kungsvatten. FKM 2: 156 (1807). Sundberg (1926).
-SEMINARIUM. (förr) (salpeteranläggning avsedd ss.) läroanstalt för salpetersjudare. KrigVAT 1849, s. 36.
-SJUDANDE, n. (förr) = -sjudning. CivInstr. 36 (1618).
-SJUDARE. (salpeter- 1536 osv. salpeters- 16161686) [jfr t. salpetersieder] (förr) person som (för kronans räkning) framställde salpeter gm inkokning av salpeterlut; jfr -kokare. G1R 11: 201 (1536). Någre hundrade man Salltpettersiudare ähre ifrån Smålandh förordnade till andre orther. SwarResolKrigscoll. 26/2 1640, § 39. Särskilda salpetersjudare utsändes för att för kronans räkning tillgodogöra den salpeter, som .. bildats (i ladugårdarna). Hellström NorrlJordbr. 286 (1917).
Ssgr (förr): salpetersjudar-, äv. salpetersjudare-dragon. salpetersjuderidragon. Rullor 1677, 2: 214 a (1675).
-dräng. salpetersjuderidräng. JulhälsnLinköp. 1909, s. 60 (c. 1770).
-inspektor. salpetersjuderiinspektor. RARP 17: 152 (1710).
-kittel. salpetersjuderikittel. BoupptVäxjö 1767.
-möte. möte för salpetersjudarna från ett distrikt, i regel avhållet två gånger om året, varvid salpetersjudarna mönstrades o. fördelades samt erhöllo förskott för l. levererade sin salpeter. VDAkt. 1661, nr 205.
-skvadron. salpetersjuderiskvadron. VDAkt. 1677, nr 198.
-SJUDERI, se d. o. —
-SJUDNING. (salpeter- 1743 osv. salpeters- 15671612) (förr) (framställning av salpeter gm urlakning av salpeterjord o.) inkokning av salpeterlut; jfr -kokning. PrivSvStäd. 3: 85 (1567). HallHist. 569 (1954).
-SKATT. (salpeter- 1668 osv. salpeters- 1682) (förr) skatt l. pålaga avsedd att trygga kronans behov av salpeter; särsk. ss. (i de forna danska landskapen använd) beteckning för salpeterhjälpen. Banér GenGuvBer. 133 (i handl. fr. 1668). Mantalsräntan af utsochne Frälse-hemman i Skåne, är Termin-Skatten och Saltpetter-Skatten. Abrahamsson 136 (1726). ReglSaltpSkatt. 26/11 1816, s. A 1 a (om den från 1805 utgående salpetergärden).
-SKJUTS. (förr) skjuts(ning) ingående i de åligganden som hörde samman med salpetersjuderiinrättningen; jfr -körsel. Åhstrand Öl. 32 (1762).
-SKUM, n. (salpeter- 18051873. salpeters- 1640) [jfr t. salpeterschaum; efter lat. aphronitrum, av gr. αφρόνιτρον, av αφρός, skum (jfr afrodit), o. νίτρον, natrium, soda (se nitrum)] (†) = -blomma. Linc. (1640; under aphronitrum). Cavallin 103 (1873).
-SKUTA, r. l. f. (mera tillf.) skuta använd för transport av salpeter. Hornborg Segelsjöf. 405 (1923; om ä. förh.).
-SLEV. (salpeter- 1561 osv. salpeters- 15621563) (förr) slev avsedd för skumning o. d. vid (framställning l.) luttring av salpeter. ArkliR 1561, avd. 19. FörtHertJohLösegend. 116 (1563).
-SOLUTION. (†) = -lösning. Rinman 2: 510 (1789). FörslPröfvSalp. 26 (1815).
-SPIRITUS. (†) salpetersyra. Wallerius Hydrol. 96 (1748). Heinrich (1828).
-SPRIDARE, r. l. m. (mera tillf.) maskin (gödselspridare) avsedd att sprida salpeter över ett åkerfält. UNT 1933, nr 54, s. 3.
-STAD. (†) = -bruk 2; jfr -verkstad. HSH 38: 104 (1592).
-STEN. (†) mineral varur salpeter kan erhållas gm urlakning. Wallerius Min. 166 (1747; om rapakivi).
-STOFT. jfr -pulver. Thomander 3: 465 (1826).
-STRIGLA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. -or. [senare leden sannol. etymologiskt identisk med nor. dial. strigla, långt smalt träd, ensamt strå, stråle m. m., o. sammanhörande med striglakors o. stry] (†) = -stängel. Reinius AnwSalpLadAfsjudn. 8 (1820).
-STYRELSE. (förr) salpetersjuderistyrelse. KrigVAT 1849, s. 68.
-STYRESMAN~102, äv. ~200. (förr) salpetersjuderistyresman. KrigVAH 1811—15, s. 10 (1811).
-STÄNGEL. (numera bl. tillf.) stängelformig salpeterkristall. VetAH 1777, s. 196.
-SUR. [jfr t. salpetersauer] kem. som innehåller (l. kännetecknas av förekomst av) salpetersyra; förr äv. [jfr t. salpetersaure räucherung] i uttr. salpetersur rökning, = salpetersyre-rökning. Werkställande af salpetersura rökningar. SFS 1831, s. 208. Salpetersur lösning. Rosenberg OorgKemi 233 (1887). VäxtLiv 2: 64 (1934).
-SYRA, se d. o. —
-SYRLIG. [jfr salpetersyra] (numera mindre br.) kem. kemiskt förenad l. bildad med den negativa radikalen i salpetersyrlighet; förr äv. i uttr. salpetersyrlig luft, = salpetersyrlighets-gas. Salpetersyrlig Luft. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 23 (1795). Berzelius Kemi 1: 321 (1808; om salt). Salpetersyrligt kali. Lindgren Läkem. (1902). Salpetersyrligt salt. TeknOrdb. 1025 (1951).
-SYRLIGHET~102, äv. ~200, r. l. f. [jfr -syrlig] kem. syra (HNO2) som kan framställas gm reduktion av salpetersyra; i sht förr äv. om denna syras anhydrid (N2O3), kvävetrioxid (jfr under-salpetersyra); förr äv. om den av kväveoxider bestående (röda) gas som bl. a. uppstår gm kvävetrioxidens sönderfall l. om lösning av denna gas i salpetersyra. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 17 (1795). Det är numera bekant, att salpetersyrlighet ej är annat än syrsatt qväfgas, löst i salpetersyra. FKM 2: 58 (1807). Salpetersyrlighet består af 2 volumer qväfve och 3 volumer syre. Almroth Kem. 192 (1834). Selander LevLandsk. 252 (1955).
Ssg: salpetersyrlighets-gas. (numera bl. tillf.) gasformig (anhydrid av) salpetersyrlighet. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 23 (1795).
-SÄNG. (förr) = -bädd. KrigscollBerSaltpLad. A 6 b (1747).
-SÖD. (†) kokande salpeterlut. Gadd SaltpSjud. 37 (1771). LfF 1848, s. 314.
-SÖNDERDELNING~1020. (i fackspr.) kemisk sönderdelning av salpeter. LAHT 1910, s. 359.
-TILLGÅNG~02, äv. ~20. tillgång på salpeter; ofta (i sht i pl.) mer l. mindre konkret, om den kvantitet av salpeter som finns att tillgå på en plats. AdP 1800, s. 1232. I norra Chile finns stora salpetertillgångar. De Geer SvNatRiked. 1: 256 (1946).
-TILLVERKARE~0200. BtRStP 1812, s. 2222.
-TILLVERKNING~020. (salpeter- 1636 osv. salpeters- 1815) RP 6: 677 (1636).
-TJÄNST. (†) tjänst ss. salpetersjudare. VDAkt. 1706, nr 315.
-TRAD l. -TRADE. om led nyttjad av fartyg vid transport av salpeter; särsk. i uttr. gå på salpetertraden, gå i fraktfart med (sydamerikansk) salpeter. Båda .. (fartygen) gingo i livstids tidsfrakt på chilenska salpetertraden. Martinson Kap 60 (1933).
-TRADARE, r. l. m. fartyg som går på salpetertraden. Martinson Res. 21 (1932).
-TRANSPORT. transport av salpeter. PH 5: 3493 (1753).
-TULL. tull på salpeter. Ymer 1932, s. 101.
-TUNNA, r. l. f. (förr) tunna l. så för salpeterlut. Nordforss (1805).
-TÄKT. (†) om salpeterproduktion. KrigVAH 1845, s. 636.
-TÄRANDE, p. adj. (numera föga br.) salpeterförstörande. SDS 1899, nr 175, s. 2. LAHT 1903, s. 267.
-TÄRARE, r. l. m. (numera föga br.) salpeterförstörare. KemT 1904, s. 168.
-UNDERSTYRESMAN~10102. (förr) salpetersjuderiunderstyresman. Saltpeter Under-Styresm(an) inom Jönköp. Län, Hr L. P. Rosengren. SvNorStatskal. 1816, s. 50. ArvskifteVäxjö 1829.
-UPPBÖRD~02, äv. ~20. (förr) uppbörd av salpeter; äv. konkret, om den (ss. salpetergärd) levererade salpetern. CirkBrLandsh. 28/2 1805, s. B 3 a. —
-UPPBÖRDSMAN~102, äv. ~200. (förr) uppbördsman med uppgift att handha uppbörden av salpeter. CirkBrLandsh. 28/2 1805, s. A 3 b. —
-UPPHANDLING~020. (salpeter- 1809 osv. salpeters- 1809) upphandling av salpeter. AdP 1809, IV. 1: 1343.
Ssg: salpeterupphandlings-auktion. (förr) auktion för uppköp av salpeter. KrigVAH 1811—15, s. 25 (1811).
-UPPKÖP~02, äv. ~20. BtRiksdP 1867, I. 1: nr 1, s. 24.
-UTSLAG~02, äv. ~20. (i fackspr.) på mur o. d.: utslag (fläck) bestående av utkristalliserad salpeter (l. andra salter). SvByggkatal. 1955, s. 589.
-UTVINNING~020. utvinning av salpeter. SvUppslB 23: 1031 (1935).
-VATTEN. [jfr t. salpeterwasser] (numera bl. tillf.) salpeter löst i vatten. Roberg Beynon 204 (1697). Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 417.
-VED. (förr) ved använd vid salpetersjudning. Lund SaltpSjudJordbr. 10 (1770).
-VERK.
1) (arbete med) framställning l. sjudning av salpeter; äv. dels om salpetersjudning ss. yrke l. näringsfång, dels (o. numera bl., om ä. förh.) om statlig organisation l. institution med syfte att sörja för framställning av salpeter. Dher han .. sitt saltbitterwerk idkar och brukar. VDAkt. 1669, nr 254 (1664). C. Beck, såsom en i Saltpetervärket kunnig man. Barchæus SaltpSjudInr. 33 (1785). Nödvändigheten att söka upphjelpa det förfallna Salpeter-Verket inom vårt Land. KrigVAH 1811—15, s. 3 (1811). Directeur vid Småländska Saltpeter-Verket, Hr E. Kihlström. SvNorStatskal. 1816, s. 50. Edman BeskrSalpSjudn. 3 (1823).
2) anläggning för framställning (l. raffinering) av salpeter, salpeterfabrik; jfr -bruk 2, salpetersjuderi. Barchæus SaltpSjudInr. 72 (i handl. fr. 1652). Kongsholms Saltpetter-värk. PT 1758, nr 56, s. 4. På .. slätten utanför Köping ligger Salpeterverken. JordbrFörenBl.(A) 1958, nr 9, s. 1.
-VERKMÄSTARE~0200. (salpeter- 1832 osv. salpeters- 16881707) (förr) salpetersjuderiverkmästare. VDAkt. 1688, nr 358.
-VERKSTAD. (salpeter- 16111811. salpeters- 15821586) (†) = -verk 2. RA I. 2: 612 (1582). KrigVAH 1811—15, s. 5 (1811).
-VIT. (mera tillf.) vit av (utvittrad) salpeter. Hallström Brilj. 121 (1896; om mur).
-VÅG; pl. -ar. [jfr t. salpeterwage] (om ä. förh., numera föga br.) = -provare. Schulthess (1885). Auerbach (1913).
-VÄSEN(DE). (förr) sammanfattningen av allt som hade samband med salpeterproduktionen o. dess reglering gm statliga åtgärder. KrigVAH 1811—15, s. 9 (1811).
-VÄXT.
1) (†) om kristallisation l. avsättning l. bildning av salpeter; äv. konkret, om kristalliserad salpeter. KrigscollBerSaltpLad. A 4 a (1747). LBÄ 36—38: 71 (1800). Plagemann PopAnw. 20 (1845; konkret).
2) [jfr t. salpeterpflanzen, pl.] växt som föredrar salpeter ss. kvävekälla o. därför trivs på kväverik mark (nitrofyt); särsk. i inskränktare anv. om växt av detta slag, som lagrar större mängder salpeterkväve i vävnaderna; i sht i pl. UtsädT 1895, s. 261. 2NF 19: 1065 (1913). 2SvUppslB 25: 117 (1953).
-ÄRENDE. ärende rörande salpeter; särsk. (förr) om ärende hörande till salpeterväsendet (ofta i uttr. kommittén för (rikets) salpeterärenden l. kommittén l. kommitterade för salpeterärendena, upplöst 1867). Kihlström EmbSkrifv. 2 (1813). Committerade för Saltpeterärenderna. ReglSaltpSkatt. 26/11 1816, s. A 4 a. SFS 1832, s. 145.
B (numera föga br.): SALPETERS-ALSTRING, -BLOMMA, -BOLAG, -BRUK, se A.
-FÖRFORDRARE. (†) person som (för kronans räkning) utför transport av salpeter. Anders Olsonn Saltpeters förfordrer. KlädkamRSthm 1592 C, s. 24 a.
-GÄRD, -HJÄLP, -HYTTA, -JORD, -KNIV, -KOKARE, -KOKNING, -LADA, -LUT, -LUTTRARE, -PANNA, -PENNINGAR, -PROBERARE, -PROVARE, se A.
-PÅDRIVARE. (†) (titel för) uppsyningsman l. arbetsförman vid salpetersjuderi. BtHforsH 1: 175 (1630).
-RÖK. (†) röd ånga bestående av kväveoxider, erhållen vid destillation av salpetersyra; jfr salpeter-gas, -luft, -olja. VetAH 1741, s. 57.
-SALT, -SJUDARE, se A.
-SJUDERI, se d. o. —
-SJUDNING, -SKATT, -SKUM, -SLEV, se A.
-SYRA, se d. o. —
-TILLVERKNING, -UPPHANDLING, -VERKMÄSTARE, -VERKSTAD, se A.
Avledn.: SALPETARE, m. (†) salpetersjudare. UppsDP 29/8 1594. VDAkt. 1680, nr 60 (1683).
Ssg: salpetare-mästare. (†) salpetersjuderiverkmästare. ArbogaTb. 3: 381 (1530).
SALPETERAKTIG, adj.
1) som liknar l. påminner om salpeter(ns) l. har smak l. lukt av salpeter; i ä. ex. ofta utan bestämd avgränsning o. svårt att skilja från 2. Palmchron SundhSp. 45 (1642). En frisk Salpetterachtig reenluchtande Smak (hos vattnet). Rålamb 13: 15 (1690). (Det) är tienligast at så, när jorden smakar och luchtar saltpetterachtig. VetAP 1: 251 (1740).
2) (†) salpeterhaltig; jfr 1. Mångahanda slags Watn finnas .. vthi Japan, såsom Kopperachtige, Salpeterachtige. Willman Jap. 168 (1667). Swartmyllan är .. en löser jordmån, merendels saltbitterachtig. Stridsberg Åkerbr. 11 (1727). Nordforss (1805).
Avledn.: salpeteraktighet.
1) till salpeteraktig 1: egenskapen l. förhållandet att vara salpeteraktig. Hiärne 2Anl. 154 (1706).
2) (†) till salpeteraktig 2: salpeterhalt. Stridsberg Åkerbr. 12 (1727). NorrlS 1—6: 49 (c. 1770).
SALPETRAD, p. adj. (†) försatt l. blandad med salpeter. Saltpetradt fläderthee. Fischerström 1: 722 (1779).
SALPETRIG, adj. (-peterig 1749. -petrig 1702) [jfr t. salpet(e)rig] (†) = salpetrisk. Hiärne 2Anl. 9 (1702). Lind (1749).
SALPETRISK. [jfr t. salpetrisch] (†) som liknar salpeter(ns) l. innehåller salpeter. Möller 1: 1034 (1745). Salpetriska dunster. VetAH 1759, s. 88.
Spoiler title
Spoiler content