[sv. dial. stäng, stängn, stängsel; jfr d. stæng, nor. steng; formen stängn analogiskt bildad efter HÄGN;vbalsbst. till STÄNGA]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. STÄNGA I 1,(abstr. o.) konkret: (uppsättande av) stängsel l. (in)hägnad; särsk. mer l. mindre tautologiskt i uttr. hägn och stäng, förr äv. stängn; jfr HÄGN 1 a, c, STÄNGD,STÄNGE 4,STÄNGNAD.ByordnMäl. 36(1653: hägn och stägn). Sedan wi .. om åkers afdelning handlad, wil nu wara nödigt, at äfwen något om thes förwarande med hägn och stäng nämna. Broocman Hush. 2: 18 (1736). Om hägn och stäng (rubrik). Boije Landth. 332(1756). Klint(1906).
2) i sht fisk. motsv. STÄNGA I 3 b,(abstr. o.) konkret: (anordnande av) stängning; (utsättande av) stängnad (ss. nät l. vad o. d.); numera nästan bl. i fråga om fångst av skarpsill på västkusten. Utanför Grebbestad hafva stäng gjorts (för sill) och i Lysekils norra hamn funnos i onsdags sex sådana. VL 10⁄11 1893, s. 3. Hval stod i täta led utanför stänget .. och sillen stod tjockt innanför. Molin Nordland 71(c. 1895). ”Stänget” är redan satt. Vita tunnor flyter på vattnet för att hålla upp det. Geijerstam UngVi 143(1941). Därs. 147. — jfr RUND-,SILL-,VAD-STÄNG.
Ssgr (till 2; i sht fisk. Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till stänga): STÄNG-FISKE. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) konkret: anordning för fiske med stäng. Rig 1937, s. 2.—
-KAST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) med avs. på stäng, = KAST, sbst.4 I 1 d β. GHT 1⁄10 1895, s. 3.
