[jfr t., eng., fr. succinct; av lat. succinctus, p. pf. av succingere, underifrån förse med gördel, omsluta, av sub-, under (se SUB-) o. cingere, gördla, omge, besläktat med sanskr. káñcatē, binder, gr. κιγκλίζ, galler. — Jfr SINGLING, sbst.2]
(†) snävt avgränsad l. kortfattad l. koncis o. d. En besynnerlig och ogemen flit, som Rector gjort med superiores, dem han efter en mycket succint method fört in uti sublimiori historia Romana. Schotte NyköpElLärovH 2: 19(i handl. fr. 1737).
