SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUCCIN- suksi3n~.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. succin- ss. förled i ssgr; av lat. sucinum, succinum, bärnsten, till sucus, sav (se SUCKULENT, adj.). — Jfr SUCCINAT, SUCCINIT]
kem. ss. förled i ssgr betecknande derivat av bärnstenssyra.
Ssgr (kem.): SUCCIN-AMID. [jfr t. succinamid, eng. o. fr. succinamide] bärnstenssyrans amid. Berzelius i ÅrsbVetA 1835, s. 271. Keyser Kemien 3: 238 (1876).
-ANILID. [jfr t. succinanilid, eng. o. fr. succinanilide] derivat av anilin o. bärnstenssyra. Svanberg i ÅrsbVetA 1848, s. 237.
-IMID. [jfr t. succinimid, eng. o. fr. succinimide] imid erhållen gm torrdestillation av bärnstenssyrans ammoniumsalt. Svanberg i ÅrsbVetA 1849, s. 136.
Spoiler title
Spoiler content