SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUDRIG, adj.
Etymologi
[samhörigt med (stammen i) SUDEL, SUDLA]
(†) smutsig l. oren; jfr SUDDIG, adj.2 1. At hon är sudrig, Oreen och smudrig. Bjugg Huussp. A 8 a (1697).
Spoiler title
Spoiler content